Idag har varit i riktig skit dag. Morgonen va bra och i helheten har den väl inte varit dålig.

Men längst inne i mitt innersta så har jag känt mig färdig för att gråta hela dagen.

Jag satt mig för att skriva på ett förslag, men det stod stil, jag satt mig för att läsa igenom lite material och kanske snygga till det här och där. Men min hjärna hade stängt av sig.

Jag började fundera på om jag verkligen gör rätt, är jag veeerkligen redo ?!

Då ungefär i samma stund om tårarna va på ingång kom jag på migsjälv.

Bara för att jag just idag inte har full koncentration och presterar på ett papper betyder inte det att jag har valt fel !

Jag ska inte gå med förlust ur detta!!

Så jag skrev ihop hur jävla sketen denna jäkla dagen var. Sen när det hade runnit av mig, tryckte jag på spara och döpte den till "alla har en dålig dag, du också"

Jag började min text som en äkta pesimist, en riktig Sur-F.... Men avslutade texten med att peppa migsjälv, göra klart för migsjälv att jag faktiskt kan stänga datorn och skit i världen när jag vill.

Så det gjorde jag. Jag stängde datorn, tog lurarna i öronen med min lista som jag har på gymmet, riktig power och feelgod musik och sen tog jag lodde i kopplet och gick ut i regnet.

Jag gick en tur med honom, stod och glodde ut i mörkret medan han gick och nosa som besatt i gräset.

När jag kom hem så mådde jag bättre.

Det är dagar som denna som man måste påminna sigsjälv om varför man är så jävla bra.

Det hjälper när ens goa föräldrar säger " Amen sofie, skit i det. Det löser vi", tanken som far i huvudet på mig då är. "Men varför ska NIII fixa det, JAG borde fixa det själv." Pappa svarar " varför ? du är väl vår dotter ?!"

Även om hjälpen kanske inte blir aktuell, så är det skönt att veta att den finns där.

Jag hoppas att ni går och lägger er med ett leende på läpparna.

Massa kramar , Sofie

Hej på er & God jul förresten !

  Lodde hälsar ;)

Jag hoppas att ni har haft en riktig mysig jul helg !

Gårdagen var riktigt mysig för min del. Mamma kom hem från jobb och då stod frukosten på bordet. Vi käka i lugn och ro och sedan var det dax för julklappsöppning runt granen. Cattis agera tomte, all börja öppna sina klappar, Lodde låg fyra-fem före oss dock. Så han sprang mest runder och tänkte hjälpa oss, men det fick han inte.

Sedan vila vi en timme och sen va det dax för att packa ihop oss och bege oss mot Svalöv till farmor. Väl där blev det en lugn och mysig jul med farmor och farbror och massa god mat och härliga skratt.

Jag ser alltid julafton som en slags milstolpe. Jag vet att det borde vara nyår, men jag tycker att julafton står för min milstolpe. Jag tänker mycket under natten efter julafton. Tankarna, funderingar och förhoppningar avlöser varandra. Nya idéer och mål skapas inför nästa år och mobilens antecknings fil(?) går varm. Men det är bra, jag vaknar upp och känner att jag fick massor gjort under natten, fast jag egentligen försökte tänka bort att mina IBS är i upplösningstillstånd och jag vet inte om jag ska spy av all mat.

Hur som helt så har detta varit ett riktigt hårt år för min del. Samtidigt som det har finnts några godbitar nu under slutet. Det får jag ju verkligen säga. Projektet har gått igång, nästa år börjar det riktiga fysiska arbetet som lixom är själva delmålet och jag har utvecklats jätte mycket detta året.

Jag hade tre mål när midsommar var.

Jag gör alltid mål från nyår till midsommar och midsommar till nyår. Inga nyårslöften alltså.

Skaffa egen lägenhet

ta körkortet

Skaffa ett jobb

Lägenheten skaffa jag redan den 14 december förra året, men jag var inte säker på om jag skulle kunna behålla den då. Jag tog en chansing för jag blev förälskad i lägenheten. Jag har den inu, det är fortfarande lite möbler i den och den är fortfarande lite kal och en del detaljer saknas. Men lägenheten är min och där finns det nödvändiga !

Jag har haft gråtanfall och tänkt att nu kommer jag få lämna lägenheten, nu kommer jag inte kunna behålla den. (Inte så att jag blivit i tillstånd där jag varit tvungen att lämna, utan stunder då jag tänkt att nu går ekonomin ner och ner nu får jag snart göra mig av med den för att inte hamna i just den sitsen) jag har varit sambo i den och sedan ensamstående igen.Jag har haft mysiga, roliga och härliga middagar, fester, tjejträffar och bara vanliga dagar i gott sällskap. Jag älskar verkligen den lägenheten och är grymt stolt över min envishet för den!!

Den 12 Juli stod det godkänt på mig. Då hade jag tagit körkortet och jag satt i framsätet på mina föräldrars stora avant med min dåvarande sambo stirrande med en stort flin. " Klara du det !!" Jag försökte ljuga men han bara skratta och fråga om jag ville köra hem. Men mina ben, ja faktiskt hela min kropp skaka så det gick inte.

Påvägen hem ringde jag till mina föräldrar som då höll semester i Frankrike. Jag var mest stolt och glad över att få berätta för min pappa, då jag säger i telefonen " jag klara det!!" var på mamma svara  " klara det?.. KLARA DU DET !! BAMSE, sofie har klarat körkortet !!!" I bakgrunden hör man pappas starka röst " Då blir det en öl till !" Sen fick jag prata med pappa lite också.

Jag började året med ett jobb som jag knappt tjäna något alls på och när jag tog lägenheten viste jag att om jag inte får det andra jobbet som jag sökt så kommer jag ha ett jäkligt hårt år eller får jag jobba röven av mig. Vilket hade blivit hårt i längden kanske. Jag fick det andra jobbet, men då jag inte tålde migsjälv  mer eller mindre när jag var där så gick min provanställning ut och dom förlängde inte anställningen. Som min pappa sa så va det kanske tur i oturen för jag hade ändå fått sluta inom kort.

Så den 30 Juni jobbade jag min sista dag där och det ska jag säga er, jag trivdes så bra med folket och jobbet i sig va helt okej. Det var bättre än A-kassan. Men så är det ibland. Man måste veta sina gränser och man får förstå företaget med. De kan inte ha någon som är sjuk hela tiden och som är sjuk när hon är på jobbet med.. Det hade inte jag heller velat ha om jag va företagare. Min kropp har motarbetat mig hela året.

A-kassa sedan Juni och jag ljuger om jag säger att det har varit lätt. Det har varit jävligt hårt om jag ska vara ärlig och sömnen, humöret och hoppet har svikigt med jämna mellanrum. Men det är då som jag är extra tacksam för att jag har en helt fantastisk familj och ett fåtal nära helt underbara vänner som peppar mig.

Nog om negativitet, nu har jag ett mål till nästa år eller mer en förhoppning.

i Februari ska jag ha jobb. Det ska jag ! Jag vill, jag vill, jag viiiill!!!!

Projektet ska komma igång ordentligt och jag ska verkligen kämpa. Min positiva inställning skall hållas uppe och om något jobbigt händer så vet jag att jag har ryggen full av fantastiska människor. Jag har träffat och sett personer på H261 som inspirerar mig fantastiskt mycket, en plats att slappna av på och ändå vara som mest kreativ och där jag känner att jag kan ha min plats, trots att jag är mitt eget orginal. En fantastisk känsla !

Jag ska nog skriva ihop mål både för projektet, men även för migsjälv.

Jag återkommer !:)

Ha en fortsatt mysig dag och god jul igen !

Kram Sofie !

God kväll på er !

Känner att jag behövde säga något, har ju varit lite tyst idag ..:)

Just nu under jul veckorna så kommer det inte hända så mycket med projektet. Jag har några saker som jag skall skicka till ett par ställen och det är jätte spännande, då det kan göra att nästa år blir SJUUUKT händelsefullt för min del. Det hoppas jag och jag tycker att det ska bli så kul, spännande och läskigt på samma gång.

Det är som jag sa till dom igår på avslutningen med projektledargruppen.

Det är en helt annan sak nu, när man gör ett "riktigt" projekt, det man gjorde i skolan var ju inget "viktigt". Men för mig är detta jätte viktigt och jag vill verkligen lyckas, inte bara för min skull. Jag tror verkligen på att det hade hjälpt tjejerna i skolan och utanför skolan och jag tror verkligen att jag kan inspirera och hjälpa till.

Jag vill Iallafall tro det, så då får jag ju hoppas på att jag kan det med.

Jag ska på sista mötet med Mentorn precis innan ny år. Sista för i år alltså. Sedan har jag cirka en vecka på mig att förbereda, fixa och dona sen ska det igång och försöka få det till att röra sig framåt.

Jag är grymt nervös, men även förväntansfull. Jag gå mellan extas och över motiverad. Till livrädd och grubblande och negativt tänkande.

Men något som jag verkligen lärt mig med detta projektet är att positivt tänkande är nycklen !

Det är viktigt att du kan välja bort enegri tjuvar, människor som inte tar dig och ditt projekt på allvar osv. Du ska ju inte välja bort dem från ditt liv tvunget. Men från att prata om det, det sista som behövs nu är negativ energi.

Jag behöver framåt anda, positiva personer och kritik på rätt vis !

Jag vet vilka jag skall vända mig till när jag behöver idéer, energi och lite positivt tänkande. Jag vet specifikt en som kan få en grå dag till en dag som det känns som solen strålar mig rakt i ansiktet vart jag än går.

En sån vän borde alla ha !

Kritik kan göra så stor skillnad, men den kan också sägas på olika vis och det är viktigt att kritik sägs på ett positivt och välmenat vis annars kanske man gör att någon inte vågar ta tag i sin dröm och gör ett mål av det.

Som jag, jag hade en vision, sen blev det en dröm... sakta men säkert blev det ett mål och nu är det igång, jag har en plan, jag har del mål och mitt riktigt stora mål, som förhoppningsvis kommer om kanske två tre år.. Max fem år har jag sagt.

Så ja, jag hade väl egentligen inget att säga, men det kom av sigsjälv.. Men ni får sova gott.

God jul !

Kram Sofie

Jag gick in och läste på denna respektive denna artiklen och jag kunde inte låta bli att fundera över skillnaden mellan tjejernas och killarnas frågor. Jag trodde faktisktinte att killar och tjejer tänkte så olika. Inte i denna åldern iaf, då är man ju bara 14 år.

Killarnas lista

• När är det vanligt att ha sex, i vilken ålder?
• Varför är en fitta våt?
• När ska man ha sex första gången?
• Vad är snittdjupet på en tjej, fittan, alltså?
• Hur känns det att klämma på ett par silikontuttar?
• Varför kan flickors slida vara för trång ibland?
• Kan man runka av kuken?
• Sitter G-punkten i rumpan på tjejen?
• Hur smakar sagg? (sperma, reds anmärkning)
• Vad finns i ett bröst?
• Några bra tips hur man ger en tjej orgasm?
• Hur känns en fitta?
• Runkar vuxna?
• Hur länge varar puberteten?

Tjejernas lista

• Hur blir killar kåta?
• Hur vet man att man är kär i någon?
• Varför är vänskap viktigt?
• Var för tycker folk att man är annorlunda bara för att man har en viss klädstil?
• Finns det någon för alla?
• I vilken ålder är det vanligast att förlora oskulden? Är det stor tidsskillnad mellan tjejer och killar?
• När blir man byxmyndig?
• Varför dras man till vissa människor?
• Hur onanerar tjejer?
• Hur onanerar killar?
• När får killar sperma?
• Vad kan man kräva av en kille?
• Tänker de (killar) som vi tjejer? Är de villiga att satsa på ett förhållande med en tjej? Verkligen ge allt?
• Betyder utseendet allt för killar? Eller vad är det killar tycker är viktigt hos en tjej?
• Tycker killar om "stämningsmusik", som de flesta tjejer gör?
• Har killar höga krav?
• Varför vill vissa gifta sig innan dom har sex?
• Gör det ont första gången? Det finns ju myter…
• Hur kan man göra första gången? Med blod och allt?
• Hur kan man upptäcka att man har en sjukdom?
• När är det störst risk att kondomen spricker?
• När är det störst chans att bli med barn? Före eller efter mens? Minst risk?
• Hur ska man veta när man ska gå till en gynekolog?

Ser ni skillnaden i listorna ?

Vad ser ni för skillnad ?

Jag vet inte om det är som jag är fördomsfull och därför ser jag det.. Men för mig är det så att tjejerna har frågor som har lite mer om känslor, de tänker även på säkerheten och följderna med att ha sex osv.

Medan killarna verkar vara mer intresserade hur det ser ut och känns och går till "där nere" på en tjej.

Men oh andra sidan, tjejerna tänker säkert det, men frågar inte det.

;)

Hej på er !

Hoppas att ni har en alldeldes utmärkt tredje advent!

Jag kan inte fatta att det redan är tredje andvent, tiden, ÅRET har gått så himla fort och mycket har hänt.

Jag trodde att jag vid detta legt skulle ha en vacker, julpyntad och stämningsfull lägenhet tillsammans med min sambo.

Men jag har istället fullt upp att komma vidare med projektet och det finns hela tiden i tankarna och funderingar kring lösningar osv, lägenheten har inte en ända julsak och jag är inte längre sambo, sedan ett par månader tillbaka visserligen. Men jag klagar inte, jag är nöjd med min situation. Hade jag haft ett jobb eller en fast inkomst av något slag, så hade jag varit nära himlen nu.

I himlen hade jag varit om jag hade kunnat säga att jag livnärar mig på just detta som jag pratar om hela tiden. Mitt projekt och att jag har det relativt tight i plånboken. DÅ hade jag varit i himlen. Tänk att kunna leva bra och gott, och dessutom göra det på något som man älskar att göra och som man tycker är kul!

Jag känner mig dessutom gladare, piggare och starkare än på länge och det är en häftig och härlig känsla !

Men, jag har nu sutit och tittat på en sida osm de flesta nog inte känner till, men jag är nästa säker på att alla känner igen namnet. RFSU. Det är min "Mentor" som har tipsat mig och jag tycker att det är ganska intressant.

Jag har faktiskt breställt hem några saker och jag hat kollat på massa olika dokument som de har där. Jag hörde rykten mo enb utbildning, lite som en "pedagog" utbildning. Fast inte för hur man utbildar folk, utan utbild amigsjälv till att hantera olika situationer och en del information. Jag hade verkligen velat gå den och jag hoppas att den finns att gå nästa år.

Jag vill göra rätt från början och jag är inte utbildad på någotvis, jag har MVG i både psykologi A & B, filosofi A och tre andra kurser som har med ämnet att göra. Jag tycker och tyckte att det va intressanta ämnen. Men jag viste inte då att det va detta som jag ville jobba med. Men nu vet jag och nu vill jag "komma fatt" och skaffa lite kött på benen så jag kan vara rätt person och känna att jag kan vara till hjälp också, jag vill inte bara vara någon som berättar hur det var för mig.. Jag vill kunna förklara hur det faktiskt kan vara, fast blandat med mina erfarenheter för vi får inte glömma att det är därför jag gör det. För att jag är min inspiration och jag vill kännas och vara verklig. Men för min egen skull vill jag även veta hur jag skall hentera olika situationer. jag kommer sitta i en situation där en del tjejer kommer att öppna sig och berätta något som jag kanske inte kan reflektera över men som är väldigt känsligt för henne och fler runt henne. DÅ vill jag inte att hon / de ska känna sig annurlunda på ett negativt vis, jag vill kunna finnas och ställa rätt frågor, veta vart jag ska vända mig och även kunna muntra upp, peppa, inspirera och få dem vidare, för det är det jag är tillför, det är det jag vill göra !

Så materialet är för min skull, men även för dem. Men också för att jag tycker att materialet är intressant och viktigt att läsa.

RFSU står förresten för " Riksförbundet för sexuell upplysning" .

En artikel som jag tytckte va enormt rolig och inspirarande opch framför allt motiveerande att hitta var denna

- Gymnasie elever om Sexuall undervisning

Nu är det ju inte sexuall undervisning som jag skall ha. Men ni kanske förstår min tanke ! ;)

Men men, nu ska jag greja vidare, imorgon skall telefonen gå varm och håll tummarna för att någon vill träffa mig !!

Kramar Sofie

Hej på er !

Efter mycket om och men, fram och tillbaka och hit och dit så fick jag ihop den någorlunda strukturerat.

Det är inte helt klart och allt utvecklas sakta men säkert och nya idér utvecklas hela tiden och man kommer på nytt med.

Som ni kanske ser så är den inte fel fri och jag önskar att jaghade haft ett större papper, vilket jag så småning om kommer få göra. Men jag tycker nog att det är kul att ha denna med, så man får en blick hur det ser ut och vad som är aktuellt osv. Jag tycker om den !

Idag är det föresten Musikhjälparna på 261 och jag hoppas att ni tar er tid till att gå ditt och önska en låt, titta på va som händer där osv. pengarna går till rent vatten, till barnen i slummen, men det vet ni kanske redan.

Här kan ni se vem och när de spelar och även läsa lite mer om det.

Ha en bra dag !

kram Sofie

Hej på er !

Hoppas att det inte är allt för kallt hos er, det har blivit en riktig vinter, äntligen lite innan jul dessutom!!

Det är underbart, så länge jag är inne iaf. När rutorna behöver skrapas så morrar jag lagom mycket..;)

Går dagens sysselsättning..    

Jag tänkte berätta för er vad syftet och hur jag tänker när det gäller mitt projekt.

Det är ju så att jag har aldrig och kommer aldrig att vara någon ängel. Jag har ofta åsikter, tycker och tänker mycket. Låter inte någon sätta sig på mig och om jag upptäcker att någon har lurat eller "kört över" mig så bir jag nästan mer besviken på migsjälv än på personen som gjort det mot mig. Inte rädd för diskutioner och dispyter.

Som ni säkert har förstått så vill jag tala för starkare tjejer, nu menar jag inte att vi ska bli feminister och prata om jämlikhet allihop. Jag menar att tjejer i tonåren är väldigt känsliga, naiva och tänker inte sig för. Oftast, inte alla och inte alltid. Givetvis, vi är alla jätte olika!

Men om jag får tala i allmänhet och hoppas att ingen tar illa upp så tänker jag på hur jag hade det, jag va inte så engagerad i skolan,jag valde ofta fel killar, hade tyvärr vänner som va både svartsjuka och högg varann i ryggen med jämna mellanrum och även om jag som sagt inte var någon ängel och säkert gjort det mot någon/några jag med så va det ofta jag som hade mycket åsikter och kom därför ofta i kläm då många snacka av sig hos mig. Jag va inte någon kurator för vännerna, men de viste att jag sa vad jag tyckte om situationen och sen kunde vi prata om det fram och tillbaka och sen kom mina åsikter ut och på något vis va det tydligen jag som pratat skit, fast jag va den som kunde säga att ja jag har sagt det osv. åter igen, inte alltid, jag kunde vist dra lögner, inget som jag är stolt över dock, Ni fattar poängen.

I alla fall jag tänker att en del, jag vill påstå, många tjejer gärna trampar på varann för att ta sig fram. En del inser inte att bara för att en kille säger att man är snygg vid datorn och höjer dig till himlen så betyder inte det att han inte bara vill komma till. Tjejer ljuger och hittar på, vänder kappan efter vinden osv. Åter igen, inte alla. Men jag pratar i allmänhet.

Så jag vill inspirera, motivera, vara ett bollplank, vägleda och berätta om min tonårs period. Den va ingen dans på rosor, men det finns många som haft större problem. Jag vill inte vara någon kurator eller utbildare. Jag vill vara den där personen som säger alla de smarta och bra sakerna. Som skulle peppa mig när det behövdes, ge mig en spark i baken när det behövdes, förklara och hjälpa mig på vägen när det behövdes och drog ner mig till jorden när det behövdes, vilket ofta va, alltid. Hade jag haft denna någon så hade jag sparat många tårar, bråk och tjafs med både killar och vänner och framför allt så hade jag kanske kunnat skippa några av de värsta taggarna på vägen.

Så jag vet inte om ni tycker det, men jag tror sten hårt på idéen och  vill verkligen vara den där personen. För jag vet att det uppskattas och jag utvecklas och får göra det jag älskar.

Jag hoppas att ni håller med och om ni har förslag eller idéer så dela gärna med er!

Kram Sofie!

Det lovades ju en "bakgrund" osv. i föra inlägget och jag tänkte börja med var den kom från första början och sedan kommer ni med inläggen inse processen och utveckligen. Som för mig är himla kul och att tänka på den inspirerar mig.

Det var när vi med klassen på folkuniversitetet en dag skulle berätta grunden till varför vi var där som jag efter att ha berättat vilken snorunge jag hade varit i tonåren som min lärare sa, men va det aldrig så att du tänkte på vad du höll på med osv ? 

Jag tänkte ett par sekunder och sa utan att tänka mig för " ja, men jag hade inte någon som sa alla dom där smarta och bra sakerna. Mina föräldrar var alltid ett stöd, men för mig fattade inte dom inte hur det var att vara tonåring och det står jag fast vi i nu. Jag hade velat ha någon som inte hade någon relation till mig eller som var "gamla" som jag kunde få bolla och prata med. Någon som kunde vara min kompis och samtidigt en stora syster när jag behövde det.

Det var då som min idé började växa.

Detta var 2010, så ni kan ju tänka er processen.

Jag tog upp idéen med honom när vi bara hade några dagar kvar av kursen och han hängde på direkt. Jag persentera den för honom och han tyckte attd en av bra men att den behövde bli lite vasare och mer exakt i vad jag ville göra och nå till. Jag var inte så jätte säker på om jag faktiskt ksulle våga genomföra den och mycket hände så det rann ut i sanden. Men innerst inne viste jag att detta kommer jag vilja göra på riktigt förr eller senare.

När jag är på föreläsningar så känner jag inte det ruset att " fan va bra han var och det hade han rätt i" eller jo det gör jag också, men i huvudsak tänker jag "Det vill jag göra, det kan jag verkligen göra!" och det är den känslan som jag vill använda mig av.

I början på 2011 tog jag åter igen kontakt med min Lärare och vi tog en fika och idéen hade växt lite och jag hade kommit på mer exakt vad jag ville osv. Men jag hade inte riktig tkommit på hur jag skulle utföra den eller vem jag skulle använda mig av osv. Vi bollade fram och tillbaka en bra stund och när vi skildes åt igen känd ejag mig starkare än någonsin. Denna härliga man har en enormt härlig karisma och fruktansvärt starkt Go i sig. Det sprider sig och jag tror att hans positiva inställning gjorde att jag nu vågar. Han lärde mig mycket under den tiden på folkuniversitetet och hade jag kunnat så hade jag haft olika fraser in lästa på mobilen att spela upp då och då. Nä, skämt åh sido!

Men ni förstå hur jag menar!

Om hur jag träffade min "mentor" vet ni sedan tidigare inlägget.

Men det är för mig fantastiskt att av en slump träffa min handläggare och sedan har det rullat på av sigsjälv. På måndag avslutar jag min utbildning på hållplats 261 och jag har lärtmig mycket, träaffat enormt duktiga och inspirerande personer och jag kommer att fortsätta vara där då jag har min mentor där.

Jag ska presentera min idé för några personer som verkligen kan detta och samtidigt som jag är nervös så är jag enormt glad över möjligheten och peppad till tusen !