God morgon på er !

Hoppas att ni mår bra och att ni har haft en bra vecka hit intills, Imorgon är det ju fredag, Äntligen !

Veckan har gått fort för min del. Konstigt tycker jag, för alltid när man väntar på något gott så går tiden så jäkla sakta, men denna veckan har bara flugit iväg och jag har ändå inte haft så där super mycket att göra. Jag har ju till och med hunnit vara dålig. Men, jag är nöjd=)

Vädret är väl inte vad jag hade tänkt mig. Jag hade hoppats på att jag skulle kunna tvätta bilen ikväll, men som det ser ut nu så börjar det regna när som helst..:/ Så jag får väl förlita på mig på modernaturs styrka att snygga tillbilen lite. Så ska jag få lite annat gjort istället, jag har sagt att jag ska klippa klorna, bortsa och bada Lodde i två dagar nu. Så det kan ju vara en bra sysselsättning om inget annat..;)

Men nu ska jag skriv aihop lite grejer, det kommer komma en ganska så intressant text här om några timmar med om jag får som jag vill. Vet inte hur många det är som läser bloggen, spelar mig ingen roll heller, jag skriver för att det är kul, när jag känner för det. Som ni märkt ;) Självklart är det extra kul om någon läser iofs..:P

Tills vi ses igen, Klapp på skinkan !

Hej på er! Hoppas att ni har det bra i vädret. Det kunde varit bättre, just idag bryr jag inte mig alls.Jag har bäddat ner mig i soffan,alvedon, te med honung och film i sällskap av mamma blir det för mig idag.Imorgon blir det en lång färg på jobb så jag hoppas att denna vilodag hjälper mig att oroa det. Men tänkte bara titta in så att ni inte tror att jag har glömt er;)

Igår satt jag på jobb och lyssnade på en fantastisk föreläsare, hon prata om barnens rätt i samhället, från Rädda barnen. Jag är själv engagerad och intresserad i frågan. Så jag satt som fast gjuten och lyssnade. Alla olika paragrafer va väl lite si och så intressanta. Men hur man ska tänka, barnets perspektiv och barnperspektiv osv.

Grymt intressant och jag va faktiskt ganska duktig på det !

Under dagens gång så pratade hon om hur vuxna ser på barn, vi fick värdera oh väga för och emot. Avgöra i olika påståenden och en del övningar. Jag tyckte väl att en del övningar var lite.. krångliga. Men fortfarande intressanta att prata med andra om. Jag va ensam och yngst tjej i en grupp av fem vid första övningen. Där det var fyra killar i medelåldern kan man säga. Jag som är väldigt barnkär och själv tycker att det är ett viktigt ämne var ganska intresserad och engagerad när vi skulle diskutera en situation som föreläsaren givit oss. Med många "kanske si och kanske så" och för och emot och egna tolkningar av texten så blev det tillslut en ganska enig avslutning vi fick.

Föreläsaren sa något som fastnade i mig.

Jag har aldrig tänkt på det, men föräldrar ser gärna sina rättigheter som förälder, det är hela tiden att som förälder har jag rätt till att träffa mitt barn, om förälder har jag rätt att säga att mitt barn ska eller får göra si eller så, som förälder har jag rätt till.. ja en jävla massa har man som förälder rätt till. Men när har barnet rätt till något ?

När har barnet rätt till att tycka eller tänka, när har barnet rätt till att bestämma vilken förälder som han eller hon vill vara hos, när har barnet rätt till att säga att mamma eller pappa inte är bra förälder, när har barnet rätt till något ?! När är barnets röst, barnets rättighet?

Föreläsaren sa

"Det är inte föräldrarna som har rätt till barnet, det är barnet som har rätt till båda sina föräldrar! "

Det är så sant som det är sagt, barnet har rätt till båda sina föräldrar. Men när ska en vuxen, en utomstående ha rätt till att lägga sig i alla de rättigheter som föräldrar anser sig ha?

Har en icke anhörig eller icke förälder rätt till att tycka eller tänka något om alla de rättigheter som en förälder anser sig ha på eller angående sina barn??!

För det är väl därför som det finns rättigheter för barn?

För att skydda och hjälpa barnen som blir kränkta och fråntagen sin rättighet?

För att barnen i Sverige(som jag talar om) ska ha ett bra, sunt, fint och lekfullt liv ??

Är det inte därför som de här rättigheterna, lagarna och riktlinjerna finns?

För att skydda och vårda det enskilda barnet ?

Jag kan inte sluta undra. Hur funkar dom här jäkla "jobbsökarmotorerna"?

Jag har erfarenhet inom fritidsgård(skola), industri, telefonförsäljning, telefonservice, industri av olika former och handels, främst då detalj handel. Jag har lite att välja på som ni ser. Jag har utbildning inom handels och samhäll-kultur. Va fan jag skulle med det sist nämnda är det ingen som vet, inte jag själv heller. Jag tyckte att det va kul och jag va intresserad. Längre än så tänkte jag aldrig. Så därför blev det väl lite hipp som happ.. Så att säga. Men det gör inget, det va dom tre roligaste, mest utvecklande och utmanande åren i mitt liv hit in tills och jag träffade riktigt härligt folk!

Jag gick arbetslös en kort tid i föra året, då bestämde jag mig för atts kriva in mig på all amöjliga jobbsidor, af och allt möjligt. Jag fanns överallt, jag blev en jäkel på att marknadsföra mig, jag sökte på hemsidor och Google och allt möjligt för att synas på så många ställen som möjligt.

Men nu när jag har haft jobb ett tag så har jag låtit dom skicka jobbannonser som ändå kan matchas med mig, för man kan alltid fortsätta se sin amöjligheter. Jag gillar det =)

Men ibland undrar jag hur dom gör. vad jämför dom med och hur tänker dom ?

Det är ju en maskin som gör det, det fattar ju jag med, men ärligttalat, dom behöver se över den maskinen.. / datorn.

På riktigt.. ?

haha, kram !

Det är ens tor utmaning, att ge sig in på ett så stort projekt. Ett spännande, häftigt och stort projekt.

Jag tror att jag har givit mig in i det redan. Jag har bara inte insett det.

Jag har redan skrivit ett kapitel i en bok, mentorn har läst det och hon verkar gilla det.

Tack och lov är hon en fantastisk "svenska lärare", som kan rätta både stav fel, grammatik fel och allt möjligt. Jag har lärt mig massor bara genom det eller snarare blivit påmind,jag kan ju det. Jag har ju faktiskt MVG i Svenska A, B & C dessutom MVG i Svensk litteratur och även skrivkunskap.

Men när man går upp i en text så som jag gör när jag skriver, så rullar det på av sig själv, man glömmer av sig och man läser texten flera gånger. Till slut blir man lixom blind på felen. Då är det perfekt att ha någon som kan läsa den en gång till och som dessutom är så grym på allt vad grammatik och annat viktigt heter.

Jag har ju inte tänkt göra det till ens tor grej, utan jag gör det för min skull. Jag skriver boken, en liten novell eller liknande för min skull. Den behöver inte bli känd, den behöve rint ekommaut på marknaden, ingen annan än jag behöver ha den. Men jag vill skriva den, för attkunna säga till mig själv att jag skrev den där boken som jag prata om så länge.

Men jag undrar för mig själv, blir man någonsin nöjd ?

Kommer jag känna att jag kan släppa det när jag är så kallat klar med boken eller kommer det vara som bensin på eld. Kommer jag att bli mer fast i det, känna att jag kanske villf örsöka ge ut den, kommer jag då fortfarand ekänna att målet är inte att tjäna pengar utan att bara få ut den?

Ja, ni fattar, kommer jag någonsin bli mätt..

Det började med att skriva en sida, för skoj skull, för att jag hade haft en idé i huvudet länge. Jag behövde göra den till verklighet, få ner den svart på vitt lixom. Så jag skrev faktiskt den i ett block, medan jag satt på rast på mitt gamla jobb. Sedan utvecklades den när jag satt hemma. Sakta men säkert nådde jag två sidor på datorn och för några veckor sen blev den tre och en halv sida för en ansökan som den skull få följa med i.

Nu är det "verklighet", den ska dömmas av några som kan och sen får vi se. Jag skriver vidare på den och ser, som sagt.

Än så länge skriver jag den för min skull.

Men sen då ?

E det bara jag som blir dum i huvudet på folk som säger " Skojar du med mig ?!" när man säger något allvarligt eller "stort"..Jag kan tycka att det ärganska irriterande när man berättar något och det tar en liten stund och sen dom orden. Det är så jäkla retligt. Ser det ut som att jag skojar?

Säger man då " ja, jag skoja" med ironi i rösten, som de här personerna aldrig fattar så säger dom ännu mer "chockade" .. VA!? Skoja du ?!

Det är då jag suckar och går iväg. Låtsas inte om att jag ens va i samma rum som denna personen.

På riktigt, är det verkligen inte någon mer som stör sig på det ? !

Hej på er !

Idag är det åter igen ett eftermiddags-/kvällspass för min del.

Började tolv och slutar runt nio-halv tio. Jag ska inte gnälla, jag är helt okej med situationen. OM jag ska vara gnällig över något så är det att jag har vanligt 8-17.00 pass imorgon. Det känns lite sådär.

Sedan börjar dom på våra rör i huset där jag bor på måndag. Toan, vaskerna, badkarett allt sånt ska vara avstängt. Så jag flyttar väl ut i sommarhuset över en vecka. Jag hoppas att det är klart till nästa helg så man kan hålla helg och verkligen gotta sig.

Jag hoppas att hela denna månaden går fort, jag har aldrig gillat Maj månad riktigt. Vädret vet inte om det ska vara varmt eller kallt, alla tror att det är varmt, men det är svinkallt, man vill bara att sommaren skall komma och alla tror att juni kommer ge oss sommar. Men så blir det inte så.. sen går man där med "tji"-fick jag min.. inte kul, inte okej.

Iaf, jag har skickat in till skrivarkursen, jag är faktiskt jätte nervös över om jag kommer bli antagen eller ej. Det är faktiskt en ganska stor grej för mig. Men det kanske ni kan förstå.

Det är också nervöst över vad dom kommer tycka. Kommer dom gilla det, tycka att jag är helt ute och cyklar, uppskatta mitt försök eller verkligen hata det.. man vet aldirg och jag blir alltid så jäkla nervös när någon skall " döma" det jag gjort. Jag gillar inte det, jag är för rädd för att inte känna mig nöjd eller att någon annan skall tycka att jag drömmer. Det gillar jag inte..:/

Fast åh andra sidan, så är det ju kul om dom är glada och nöjda och uppskattar och

framför allt säger att det är bra !

Men ja, nu får jag väl jobba vidare, så ser vi vad som händer..:)

kram !