Jag satt idag på ett av mina jobb och tänkte. Jag hade vid detta laget insett att tre av pojkarna i klassen inte ens va lönt att starta en diskussion med. Dom kommer inte bry sig och de kommer inte göra något heller. I sådana situationer vet jag att det är mitt jobb att få dom till att göra något vettigt. Men jag har fått lära mig av en av mina tidigare lärare som nu är min kollega att man måste välja sina fighter. I sådana situationer väljer jag att inte ta striden och istället lägga energi på dem som faktiskt vill göra något. 

När en elev inte gör någonting och bara sitter och är allmänt tradiga att ha och göra med då ger jag mig. Jag vägrar förstöra min dag  eller resten av klassens för några ungdomar som bara har någon sorts Jag - är- störst-bäst -och-vackrast-tävling. Det ligger inte i mitt intresse och det tjänar varken jag eller eleverna på. Det eleverna inte förstår är att vikarier ser och förstår precis lika bra som deras ordinarie lärare. Skillnaden är att som vikarie väljer man striderna på ett helt annat vis och baseratt på så många faktorer, iaf jag. Om jag är i en ny klass vill jag inte börja bråka med eleverna,då vill jag att dom ska få en bra och nyttig syn på mig, så när jag kommer nästa gång har vi redan en relation, som byggs upp ännu mer. De lär sig mig och jag lär mig dom. Det är så himla viktigt och en del barn/ungdomar kräver mer tid än andra och en del behöver eller vill inte ha en bra och nära relation til sina lärare. Jag känns igen på samtliga skolor som jag jobbar på, just för att jag rör mig mycket mellan klasserna, är ute på rasterna och jag lyssnar på eleverna. Jag vet vad du tänker, det har man inte tid till som lärare, och nej att vara ute på rasterna när man inte är rastvakt det förstår jag att man inte har tid med när man är lärare på heltid. Men jag som vikarie måste göra det. 

Jag pratade senast idag med min gamla lärare, vi hade en nära relation och har sedan första dagen gått extremt bra överens. Han la tid på mig och han lyssnade, han såg mina behov och var jag behövde hjälp och när jag inte ville bli störd.Han var lyhörd och han tog sig tid att lära känna mig. Nu var jag en av 9 elever som han hade. Hade lärare haft en mindre grupp, eller om de eleverna som kanske behöver lite extra vägledning och hjälp kunde ha möjligheten som jag hade. Att när det blev för mycket eller man ville ha lite extra hjälp, själv gå till en klass där det fanns färre elever, så man kan välja själv var och hur man vill sitta.. då hade skolvärlden varit bättre och mer positiv för eleverna. Då har de som går i "ordinarie klass" en annan möjlighet, de kan sitta och ha den arbetsmiljö som krävs för att kunna och orka studera och koncentrera sig en hel dag. Jag ska säga er att med den atmosfären som finns i klassrummen idag så är jag slut efter tre timmar, hur eleverna orkar finnas i detta vässnet och dessutom får en del något gjort de är för mig helt oförståeligt. Det måste vara någon sorts framarbetad handikapp. Det de läser kan omöjligen sätta sig.

Jag menar bara att elever tror att vikarier inte bryr sig eller inte fattar. Vikarier fattar, de har i en del fall massor av erfarenhet av situationen som de sitter i och de bryr sig men de väljer sina figther. Det låter hemskt, men i en del fall så är det faktiskt inte värt att börja en lång diskussion med en elev, då eleven troligen inte gör det av dumhet, utan av ren trots och omogenhet samt med ett mål att driva vikarien(och i en del fall läraren) till vansinne. Utan någon egentlig anlendig, kicken av reaktionen från personen kanske, inte vet jag. 

Det är sorgligt iaf. 

Som jag brukar säga, jag älskar att jobba med barn och en del utbildade lärare säger att vikarier inte förstår hur det är att vara lärare på heltid. Men testa gå in i ett klassrum, inte veta ett namn, inte veta vad du ska göra, du har bara precis de få raderna som någon förhoppningsvis lämnat till dig för att vägleda dig. Annars får du helt enkelt hoppas på att det finns iaf en vänligsjälv i klassen eller när de säger att det är så mycket jobb runt om. 

Ja, alltså man är inte dum i huvudet bara för att man inte jobbar med det på heltid. Jag vet hela grejen med att lärare är underskattade, lärare får ta en himla massa skit, lärare jobbar så långt över sin betalda tid osv. Ja, jo jag vet det. Jag lider med lärarna, och jag längtar efter att få jobba med just det yrket och hoppas att det förbättrats tills jag är färdigutbildad. Men det hjälper inte att berätta för alla hur jäkla illa det är att vara lärare, byta yrke då. Ja, en del perioder jobbar man röven av sig och man står och stampar utanför en dörr med paniken växande för du har inte rätt nyckel, barnen skriker runt dig och du måste rusa iväg och hitta ny nyckel, kanske hitta en annan lokal. 

Jag har lärt mig att det finns inget att stressa upp sig för, jag kommer ihåg mina vikarier de kom alltid försent inspringande i korridoren och det va så lätta byten. Ja. jag har stressat upp mig, men med mer erfarenhet har jag insett att det hjälper inte, håll dig lugn, skoja till det, ta hjälp av eleverna så dom får känna sig involverade osv. 

Att börja jobba som vikarie i skolan är utan tvekan det bästa jag har gjort. 

Men vikarier är inte dumma, de ser, hör, fattar och lägger märke till alla miner, ögonbrynslyft, harklingar och fnitter. Precis som ordinarie personal. 

Och för att underlätta lärares jobb, så måste det börja hemma. För hur goa och härliga kidzen kan vara så är dom jävligt ouppfostrade i många fall. tanken "jag hade aldrig vågat göra så framför min lärare när jag gick i grundskolan" har gått igenom mitt huvud flera miljoner gånger.

Lärare ska inte uppfostra andras barn, de ska fostra. Uppfostran börjar i hemmet. Ingen annanstans och det är en del av att skaffa barn. Att uppfostra dem med vett och etikett, etik och moral, samvete, respekt för äldre/yngre och framför allt för varandra.. Det finns så mycket som fattas i barnens uppfostran nu, även om alla barn har sin charm. 

Så det är med en bittersweet känsla som man tar sig an ett vikarie jobb. men man går alltid ut med en härlig go känsla i kroppen, iaf i nio av tio fall. ;)

Trevlig helg !!

;)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej hej fina ni!   Som ni har märkt så har varken bloggen eller min youtube fått någon uppdatering på jätte länge. Jag tappa suget på att vlogga för att jag helt enkelt tyckte att det blev tråkigt. Jag gick bara hemma för att jag var sjukskri...

  Niklas har jobbat natt så han sover, Bella som vanligtvis är på förskolan om förmiddagarna är hemma med feber och rinnsnuva. Jag älskar vår flicka men just nu med 2 veckor till BF är de tufft att håll igång energin för henne. Hon är fylld av ener...

  Fredagen den 21 september.   Vecka 30 är hos oss, det blåser, är grått och lite regnkänsla utanför fönstret. I 3 månader har vi förklarat för Bella att innan lillebror kommer så ska alla löv ramla av träden, det ska bli mörkare och kallare oc...

Hej på er!    Vi fortsätter med sjukstuga, vi snorar alla tre, N har feber men min har givit med sig nu äntligen!*pepparpeppar* ochän har Bella sluppit feber. Håller tummarna för att det förblir så. Nu har vi bråkat med förkyldning i nästan 2 vec...

  Klockan är i denna minut 5.47. Jag vaknade 04.15 och kunde knappt andas och var super kissig. Jag vaknade igår dunder förkyld och feber. Så himla tråkigt. Så större delen av min dag igår spebderade jag halvsovande på soffan utom när Bella ville m...