Go morgon!

Ja, såhär i slutet är de en frustrerande prövotid för både ens nerver men även mammans kropp.
Sen cirka två veckor tillbaka har jag haft förvärkar, Inga super onda. Men de tar ändå på kroppen. Lyckligt nog har jag fått sova mer eller mindre hela nätter borträknat en- två kissepauser.

Men de sista två nätterna har jag vaknat av riktigt onda förvärkar och vid halv fem till runt sex- halv sju i morse låg jag och fick verkligen fokusera och testa hur bra jag hade övat på min andning.
De gick bra och jag var säker på att jag snart skulle få väcka sambon i förberedelse syfte. Men icke, de klinga a. Igen och nu är de åter bara mensvärk som ömmar och då och då blir de lite lite värre men absolut inget som påverkar mig.

Så vi får väl se, jag ska fixa lite här hemma, känns som jag gjort de hela veckan. Men något lite, dammsuga kan man inte göra för ofta inte heller skura toaletten, den kan aldrig bli för ren. Så får vi se om magen vill sätta igång igen:)

Puss!