Jag är så trött på människor eller ja, många människor. Jag läser lite olika bloggar och har Facebook och sådär. Jag använder sociala medier till vis del och en del dagar använder jag de mer än andra.

Här om dagen hände något fruktansvärt till havs och de är givetvis tragiskt. Men hur mycket vi så långt ifrån ger varandra kommentarer, pikar, arga ord osv så hjälper de inte dom ett dugg, de gör inte kriget mindre, våldet mildare, våldtäkter mindre hemska eller denna händelsen.
Inga textbilder och snyfthistorier i världen kan hjälpa, dom är bara irriterande och en del riktigt löjliga. Jag tänker inte säga något om de gjort rätt eller fel i att sätta sina barn på en (vad jag förstått) båt i riktigt dåligt skick. Min tanke är om de är så illa att man anser att det är värt att riskera sitt och sitt barns liv då kanske de till och med var bättre för deras skull att ta sig vidare till nästa liv. Jag vet ärligt talat inte, ingen kan sätta sig in i den situationen.

Det jag där emot kan ha en åsikt om är att det är för jävla tröttsamt att höra kommentarer som " hon har kläder på kroppen iaf, de hade kanske alla barnen på båten." Eller liknande. Alltså helt ärligt, vi kan inte sluta leva och tänka i vårt nu för allt hemskt som händer i världen. Detta här, att jag sitter med min dotter i famnen, gråtandes, arg och trött och vill inte somna. Hon har förvisso bara blöja på sig nu, men hon är hel och ren, tak över huvudet, maten är klar inom två minuter om hon blir hungrig och fryser hon ligger en hel, ren och mjuk pyjamas på armstödet av soffan vid mig. Hon kan när som helst bli badad, duschad, få vatten och har rent vatten i sin ersättning och ja, tro mig tanken på om som hänt om jag som inte kan amma hade bott i ett land utan rent vatten hur hade hon mått nu? Hade hon haft sina Goa lår att klämma på så hon skriker av att det kittlar, hade hon haft dubbelhaka som är så sött på di små, hade jag haft möjlighet till att " tycka att barn ska va rultiga" när de är små.

Nä, jag är inte en hjärtlös jävel som inte vill prata om allt ont som händer. Men det blir inte bättre för att vi som inte kan göra mer än att skicka saker, hjälp och pengar blir lika avskyvärda mot varandra.

De som händer här måste vara de som först ses annars kommer vi snart få börja leva på gatan allihop för att " det ska bli rättvist".. ni fattar att de inte blir rättvist i världen för att vi slutar ta på kläder på våra barn va???

God morgon på er!

Jag vakna för knappt en timme sedan med Isabella på magen som höll på att vakna. Jag viste knappt var jag var, minns inte att jag somnar eller att sambon sagt go natt och hans klocka ringer om 5 minuter(06.00). Haha!

Så jag fick sova 5.5 timme på rad i natt och de känns verkligen! Huvudet känns som de kommit fatt på något vis. Himla skönt!
Nu är Bella matad, rapad, fått ren blöja och ligger och sover åter igen på min mage men så fort N vaknat så ska jag lägga henne i sin säng så jag kan äta lite frukost och om jag har tur, hinna duscha!:)

När de varit några nätter som jag sovit dåligt eller haft en stressig dag då gör jag såhär, sover med henne. Antingen om vi somnar som i natt i soffan eller om vi lägger oss i sängen och hon sover sidan om mig, nyckeln är att hon ska sova på mage för då sover hon som bäst och på natten när jag själv kanske somnar längre stunder känns de bättre att ha henne på mig så jag vaknar om hon lägger huvudet neråt.
Nu är hon den tre veckor tillbaka så pass stark i nacken att hon kan lyfta och vända de själv och ännu starkare nu så de är väl egentligen ingen fara, men hon är dock i riskzonen i nu så jag försöker kompromissa med hennes behov, mina mammamojjor och rekommendationer.

Men men nu blir de frulle, för nu kom sambon upp!:)