Alltså, folk har gjort uppståndelse angående en blogg där en ung tjej skriver om att hon motvilligt tagit hand om sin lille son och en dag bestämt sig för att byta bort honom mot ett flyktingbarn, en liten tös.
Givetvis är det fejk och givetvis gör hon de för att få läsare. Att jag dessutom " är så dum och skriver om de" gör förmodligen att hon bara får fler läsare.

Men jag tänker inte spy om att hon får fler läsare, att hon ljuger, hur sjukt det är eller liknande.

Som mamma till en snart 4 månaders liten vithyad, ljushårig, blå ögd fruktansvärt vacker flicka ( såklart tycker jag de, hon är mitt barn. Mitt allt, min ögonsten.) sitter jag nu gråtandes med min lilla tös sovandes i famnen mätt, varm, ren och nöjd och jag kunde inte må bättre för hennes skull men är förstörd på grund av mamman.

Denna kvinnan älskar förhoppningsvis sin son lika mycket som jag älskar mitt barn, om hon inte gör det får han mer än gärna flytta hem till oss. För i mina ögon är det förjävligt att hon använder sin son som nån jävla reklampelare. Hon smutskastar honom något så otroligt mycket att hon inte är värd att ens vara mamma, inte till något barn alls och jag kan inte förstå hur man kan få för sig att göra på det viset.

Det är vidrigt och jag får hejda mig från att få ett utbrott här hemma i soffan.

Jag blir dessutom arg på mig själv för att jag låter mig påverkas av detta. Men det är svårt att låta bli. Hur kan man som förälder göra såhär?

Måtte inte barnet bo hos henne och du tjejen med detta agg mot ditt barn. Vill du inte ha honom så är du välkommen att lämna honom här. Jag skiter i vilken jävla färg han har på sin hud eller hår. Antagligen blir vår tös lika mörk som mig när hon blir äldre och jag kunde inte bry mig mindre vilken färg hon har. Skärp dig!

Frågan är vem som är rasist fröken duktig.