Jag är så för annat trött på att folk förminskar varandras jobbiga stunder.
Jag har hört miljoner gånger " ja men du har kläder på kroppen och mat i magen iaf"

Ja, dom flesta här i Sverige har de. Dom flesta i Sverige har mat i magen, rena hela kläder på kroppen, tak över huvudet och hälsan med sig. Men det har inte med saken att göra, de är helt orelevant att jämföra våra liv med liv från krigsvärlden. Där det i flera år pågått ett hemskt krig.

Vi i Sverige och andra länder där de inte finns hemskheter på samma vis måste få lov och leva ett normalt liv. Man kan inte låta bli att leva, ha sina sorger, sin lycka och framgång, köpa saker till sig och dom man älskar. Vi kan inte sluta leva för att de kommer alltid finnas katastrofer i världen och de kommer nå oss fortare än folk verkar tro. Så oroa er inte, ni ska få ert krig med de vågar jag lova er. Men sluta minimera de som är jobbigt för folket här. Vi är människor, individer, med liv, bra och dåliga saker händer. Jorden slutar inte snurra för att de sker katastrofer som avlöser varandra och jag är säker på att vi inte hade fått samma gästvänlighet.

Vi kanske ska börja tänka efter om vi hade fått samma tillbaka..om vi kan räkna med hjälp den dagen vi står hjälplösa...

Sen kanske vi ska säga till så vi har resurser till alla som redan är här och framför allt säga till så de som har sina rötter här får leva de liv de förtjänar och varit delaktiga i att bygga upp landet... För de ser ju inte särskilt ljust ut för Sverige ..

I Tredjevärldskriget kommer Sverige vara mittpunkten.

De här med att vara mamma och på tjugo ställen samtidigt är kämpigt att lyckas med. Just nu skulle jag vilja sitta på ett fik och dricka chai och njuta av solen, samtidigt som jag vill städa klart de jag inte hann igår, plus gå en lång promenad med hunden, plus vara mamma till Bella och ändå sova ett tag.

Men ist ska jag iaf lyckas med att aktivera hunden, Mata Bella, tvätta de jag inte hann igår, diska och städa köket samt sy om några saker.. Vi börjar med att mata Bella.

När jag blev gravid så var de många som sa " nu är de slut med det" och " njut medan de går, snart kan ni inte göra si eller så" så la vi dövörat till. Givetvis får man kanske ibland välja bort sånt som man i vanliga fall hängt med på. Men som vi sa så kan man inte sluta ha intressen eller sluta vara ett par.

Något som en del hängde upp sig på var att Niklas stora dator och spel intresse inte var aktuellt alls längre, när hans dator gick sönder tyckte några,att han inte behövde en ny då han nu mera var förälder, en del saker han delade på fb kunde kommenteras att han inte kunde göra de eller att de inte var lämpligt att dela för att han är pappa. Nu pratar vi inga grova eller opassande saker.

Jag fick inte lika mycket om de, jag äger ingen dator och har inget intresse för sådant så de spelar inte mig någon roll. Jag har inte intressen som kostar något direkt, jag vill där emot ha ordning runt mig, jag hatar att ha de rörigt i hemmet. Dessutom har jag kmganska kraftig damm och kvalsterallergi så jag vill ha en vis ordning. Hur de ser ut hos andra struntar jag i, men hos mig vill jag ha en vis ordning. De fick jag höra att jag kunde glömma, att jag skulle sluta bry mig och att jag fick helt enkelt lära mig leva med oreda. Men varför ska jag göra de, varför ska vi ändra våra liv. Varför kan vi inte få vara individer och oss själva bara för att vi får barn!?

Jag ser mig som en och samma person, men jag har många olika delar av livet.

Vi är i första hand partners, sambos vi är ett team och behöver varandra. Vi älskar varandra och stärks av varandra, vi är som bäst föräldrar och djurägare, och faktiskt individer när vårt förhållande mår bra.
Sedan är vi föräldrar till Isabella, hennes behov prioriteras före våra. När hon är mätt, ren blöja, rena kläder, varm, go och gla då är vi Diablos husse och matte när han fått göra sina behov, är mätt, fått bli gosad och kärlekad med.

Sedan finns de två delar till jag och min sambo. Våra behov som individer.
Mat och sömn kan man i vis mån skjuta fram när man har ett litet barn. Men är man smart och snäll mot hela familjen försöker man att låta bli att göra de till en ful ovana.
Men sen är man sin egen person med. När Niklas slappnar av och varvar ner då sitter han och spelar, går in i sin egen värld och pladdrar kanske lite med dom han spelar med.
Jag slappnar av när jag ser hur ordningen kommer fram medan jag går och städar undan, plockar, torkar av och fixar. I den sekunden som jag sätter mig ner, med te i handen, Bella tramsar i sittern, Niklas spelar, Diablo sover i sin fåtölj och levande ljus spelar mot väggen och de luktar rent och fräscht och de ser rent och fräscht ut.
Då har jag min halleluja moment!

Eller när jag haft en stressad dag och Niklas varit på jobb och Bella har somnat i sin säng och vi släcker ner, slår på en film och sätter oss och bara glor tillsammans på Tv:n.

Eller när du lämnar tösen till föräldrarna och går ut och är 20 igen. Du behöver kunna vara de och du behöver acceptera att du får lov att vara de!

De är viktigt att komma ihåg att det är skillnad på att vara förälder, partner och individ. Men du kan vara alla sakerna, glöm inte bort att ta dig tid att vara de bara!

Vi hade en bra natt med 6 timmars sömn, matning och rapa på 30 minuter sen 4 timmar till. Upp och gjorde vid oss och gick till bvc, lillan hade växt 2 cm och ökat nästan 400g, så nu är hon 56 cm och vägar ca 5 kg. Galet!

Stora tjejen växer så de knakar och hon har snart växt ur 58, två klänningar har jag inte hunnit använda på henne. Så de får jag passa på att göra i veckan, för frågan är om hon inte gått ur de inom nån vecka bara, vi får ta ner hennes höst overall med, de börjar bli kallt och vi har henne oftast i famnen när vi får till bilen och i bärselen om vi ska ut med hunden. De är mycket lättare när om man inte ska gå jätte långt. För de är ett jäkla jobb att ta ut vagnen.. längtar till vi får flytta!

Hon mådde i övrigt bra, frisk och kry tjej, utvecklas precis som hon ska och följer kurvan. Så de är kanon:)
Men de viste vi ju, annars hade man ju nog märkt de..:)

Nu ska jag lägga henne för att sova middag så jag ska städa, för kaoset vi har just nu är psykiskt påfrestande för mig, jag reder inte oreda!

Ses sen!:)

Lilla hjärtat ligger utslagen på min mage och sover så gott, de tog inte många minuter att somna henne. Vi hade en bra natt och lugn morgon, vid ett gav vi oss iväg på kalas för Bellas faster och sedan blev de middag hos mina föräldrar. Detta betyder en dag där Bella inte fått komma till ro och sova ordentligt.

Så när vi kom hem fixa jag lite snabbt de som behövdes och sen la jag mig i soffan med lillan och somna henne. Dock sover hon bara några minuter och vaknar. Tror att efter nästa mätning så tar hon ett ordentligt sovpass.
Så nu är de twilight och slappe tills hon ska matas och jag tar mitt kvälls te, sen blir de förhoppningsvis tidig kväll för oss alla tre då sambon ska upp och jobba vid sex och vi ska till bvc kl tio. Ska bli spännande och se hur mycket hon växt!:)

Natti!

Jag och lillan var och handlade på maxi igår tillsammans med min lillasyster och mamma. Jag älskar den butiken, där är så man kan gå och lalla först och bara titta och sen handlar man mat och sånt som man behöver och sen klar.

Dom brukar ha toksöta barnkläder i alla storlekar typ, inte så mycket till dom riktigt små men 62 och upp är kul!
Bella är mellan 58-62 just nu, en del kläder kan hon fortfarande ha i 58 och en del sitter bättre i 62. De är olika beroende på märke och modell.

De här två pyjamaserna och strumporna fick hon av sin moster när vi va och handla. Tröjan hon har på sig köpte jag :)

Nu ska sambon göra taco!
Vi får se om loppan behagar sova en stund så vi kan äta i lugn och ro:)
Jag funderar på att ta fram dammsugaren och dammsuga soffan vi hämta igår för hon hade katter och jag är ganska mycket allergisk mot katter, så fast jag tagit av tyget så känner jag av de. Framför allt om jag sitter/ligger i den. Den står så perfekt att mata i, dö jobbigt.. Så får nog ta och göra de för imorgon lär de inte bli gjort.. :)

Nu har hösten börjat komma, de är ju ett fantastiskt väder för att vara september även om de kommer regn då och då. Men nu är jag nöjd, vi har nu ett regnskydd till vagnen, jag ska bara köpa en höstjacka till mig och jag har försökt hitta något regntätt till lillan men de finns inte i så små storlekar:/
Men som de ser ut nu är är hon ur 58 om en-två veckor. heelt otroligt!!

Men iaf, sambon är förkyld och ont i halsen och jag är lite små snorig och riv i halsen.
Tösen har inte ätit som hon brukar de sista dygnet och varit ovanligt klängig och gnällig. Så jag tror att de står något i kroppen på henne med, så tråkigt.

Men något som jag vill påminna er om!



bebisar med täpta näsor
Barn andas samtidigt som dom äter, de är helt knasigt men så är de. Dessutom har dom trånga luftvägar och tänk då om där är massa slem, snor och blir ännu mer trånga när slemhinnorna svullnar.

Om bebisen inte kan äta och låter som hon/han inte kan andas ordentligt så prova köra med nässug, kan du inte få ut eller känner att de inte hjälper så är bröstmjölk kanon, några få droppar att droppa in i näsan så löser de upp snoret.

Om du som jag inte ammar så kan du köpa koksaltlösning,de använder jag på mig själv helt då de är mycket bättre och mildare.

Nu har lillan somnat i sin sitter som står not Tv:n i soffan till idol;)

Jag har ätit frukost i lugn och ro, snart ska jag ge mig på lägenheten och städa undan här. De är så fruktansvärt stökigt här och jag hatar de nå fruktansvärt!

Men, lördag fan!!:D

Jag är så trött på människor eller ja, många människor. Jag läser lite olika bloggar och har Facebook och sådär. Jag använder sociala medier till vis del och en del dagar använder jag de mer än andra.

Här om dagen hände något fruktansvärt till havs och de är givetvis tragiskt. Men hur mycket vi så långt ifrån ger varandra kommentarer, pikar, arga ord osv så hjälper de inte dom ett dugg, de gör inte kriget mindre, våldet mildare, våldtäkter mindre hemska eller denna händelsen.
Inga textbilder och snyfthistorier i världen kan hjälpa, dom är bara irriterande och en del riktigt löjliga. Jag tänker inte säga något om de gjort rätt eller fel i att sätta sina barn på en (vad jag förstått) båt i riktigt dåligt skick. Min tanke är om de är så illa att man anser att det är värt att riskera sitt och sitt barns liv då kanske de till och med var bättre för deras skull att ta sig vidare till nästa liv. Jag vet ärligt talat inte, ingen kan sätta sig in i den situationen.

Det jag där emot kan ha en åsikt om är att det är för jävla tröttsamt att höra kommentarer som " hon har kläder på kroppen iaf, de hade kanske alla barnen på båten." Eller liknande. Alltså helt ärligt, vi kan inte sluta leva och tänka i vårt nu för allt hemskt som händer i världen. Detta här, att jag sitter med min dotter i famnen, gråtandes, arg och trött och vill inte somna. Hon har förvisso bara blöja på sig nu, men hon är hel och ren, tak över huvudet, maten är klar inom två minuter om hon blir hungrig och fryser hon ligger en hel, ren och mjuk pyjamas på armstödet av soffan vid mig. Hon kan när som helst bli badad, duschad, få vatten och har rent vatten i sin ersättning och ja, tro mig tanken på om som hänt om jag som inte kan amma hade bott i ett land utan rent vatten hur hade hon mått nu? Hade hon haft sina Goa lår att klämma på så hon skriker av att det kittlar, hade hon haft dubbelhaka som är så sött på di små, hade jag haft möjlighet till att " tycka att barn ska va rultiga" när de är små.

Nä, jag är inte en hjärtlös jävel som inte vill prata om allt ont som händer. Men det blir inte bättre för att vi som inte kan göra mer än att skicka saker, hjälp och pengar blir lika avskyvärda mot varandra.

De som händer här måste vara de som först ses annars kommer vi snart få börja leva på gatan allihop för att " det ska bli rättvist".. ni fattar att de inte blir rättvist i världen för att vi slutar ta på kläder på våra barn va???