elftebudordet

Alla inlägg under augusti 2015

Av Sofie - 31 augusti 2015 13:06


De har gått snart 6 veckor sedan Isabella föddes, helt galet!
Hon utvecklas, växer och blir mer och mer med hela tiden, vi har hittat vad som funkar för oss och hela tiden lär vi oss något nytt om henne eller föräldraskapet.
En fantastisk känsla!

Min kropp tappade alla 10 gravidkilon plus lite till på två veckor. Men nu ska jag bygga upp musklerna, forma kroppen igen och gå ner tio -femton kilo till. De blir tufft, men jag tänker inte ge mig. De är synd att de inte finns ett gym i Landskrona som har så man kan eller får ta med sig sin bebis, de hade räckt med några timmar på förmiddagen när andra jobbar så man mammor ha barnen på gymmet så stör vi bara varandra om barnen väsnas.

Jag kommer i mina jeans som jag hade några månader innan graviditeten, men de sitter ju tight och magen ska bort rumpan ska lyftas och formas igen och musklerna ska bli starka och snygga igen!;)

Nästa sommar är de jag som går o bikini med strumpan vacklande fram på stranden!;)

ANNONS
Av Sofie - 29 augusti 2015 17:40


Ja, nu har jag insett att de nog är så att min IBS har hittat tillbaka med full kraft. Tyvärr.
Ägglossningen verkar lägga sig nu och istället börjar de berömda kramperna komma som jag nu blivit påmind om.
Min IBS har varit väldigt lugn och stabil i typ 4 år nu, men nu när de har blivit mindre sömn och inte kunna gå och vila när jag känner att det behövs. Inte få så många sovande timmar i rad, stress runt bebis som haft mycket skrik och surat de sista dagarna har antagligen gjort att min IBS har ökat.

Så nu ska jag jobba på att inte bli så stressad så fort hon gnäller eller är ledsen. Jag blir så stressad när hon skriker och stress och oro är typ huvudingrediensen i att sätta igång IBS:en på max.

Nu har jag hittat ett pulver som en tjej rekommendera på apoteket, de känns som att de hjälper, men ska prova de i några dagar extra och sen får ni höra!:)

Puss!

ANNONS
Av Sofie - 26 augusti 2015 19:25



Bebisar gråter, dom skriker och dom gör dig galen. Vi vet de och vi är förberedda på de och vi skojar om det.
Men ingen är berädd på den hjälplösa och frustrerade känslan man upplever när man efter tre dygn med en frustrerad, arg och ledsen bebis fortfarande är arg och skrikig och nu dessutom valt att ha sin jobbiga period mellan 23-02/03 på natten. När du är inne på dött andra dygn med enorm mensvärk som vägrar ge sig och som på något vis gör än ondare när hon skriker, precis som när avslaget blev värre när amningen inte ville funka.

Du vill så gärna till varje pris trösta och lugna din lilla bebis och för gäves kämpar du och testar diverse olika saker, matar, byter blöja, vaggar stående, sittande, liggande, rapar, masserar magen, klappar ryggen, sjunger, nynnar, hyschar, pratar, tramsar med diverse olika ljud, danser, rörelser och leksaker och denna lilla varelse vägrar lugna sig, kanske några få minuter.
Mitt i allt börjar hon söka efter bröstet, " jag har inget att ge dig gumman" utbrister du desperat och med tårarna brännande i ögonen.

Sakta börjar du ifrågasätta dig själv som mamma, fundera på om du missat något och slutligen gör du det förbjudna. Du lägger barnet vid sidan om dig, reser dig upp och går och utan att säga något tar pappan över, pappan som ska upp kl 06 och jobba, som du har försökt låta sova och få ro men som bara legat och hört mina försök till att lugna er dotter. Jag tar på mig och går ut. Går bara en liten runda, är borta max 15 minuter, men de behövdes och hennes pappa var ju där.

Detta var min natt. Första jobbiga natten, som egentligen inte var jobbigare än andra. Hon är gnällig och surig i några timmar där på natten, men nu hade jag ont, sovit fruktansvärt dåligt i några nätter och orka inte hålla modet uppe längre. Sambon hjälper, men jag vill inte ge mig och jag är trots allt hemma när han jobbar. För att ta hand om vår dotter.

iaf, detta har suttit och stört i mitt bakhuvud hela dagen och någonstans känner jag de som ett bakslag. Men samtidigt så är de ju inte någon stor grej. Att tappa orken för några minuter är okej, de är inget att skämmas för, de är jobbigt att vara småbarnsförälder och om du går hemma hela tiden och lämnar du hemmet så här du ditt lilla hjärta med dig. Du skulle inte byta bort de mot alla miljoner i världen, men samtidigt så kommer de stunder när du måste ge med dig och inte tvunget vara super mamma.
Du har din partner som står redo att ta emot dig och har du inte det så finns de säkert en nära anhörig som mer än gärna hjälper dig.

I natt var de verkligen skönt att veta att N känner mig så bra. Han lät mig hämta andan och kom sen ut till mig i stora rummet där jag satt och sura i mörkret och åter igen sa att jag måste säga till innan de blir så mycket att jag rasar. Jag vet att jag gör så, han vet att jag gör så. Men han kan inte läsa mina tankar, så det är något jag måste öva på.

Men, jag ville bara få de ur mig för jag har läst mycket om " super mammor" och alla är super mammor och pappor. Man är inte superförälder för att man inte ber om hjälp.

Så, hajja er!! Hajja oss!!

Av Sofie - 25 augusti 2015 12:45


Ni vet vid detta laget att jag har mensvärk, nu är de nog värk för ägglossning. Men ja, vi kallar de mensvärk för enkelhetens skull;)

I tre dagar har jag haft väldigt ont och i två dagar har jag tagit Alvedon. De gör skit ont och jag har testat allt som ni fina har tipsat om, promenad, rispåse, tänkte ta ett varmt bad men de va tydligen dumt om man inte hade varit på efterkontrollen. Så de hoppa jag. Just nu ligger jag och har rospåse på tjejmage och bebis på resten av överkroppen och har tagit Alvedon som inte tycks hjälpa och vill typ gråta så ont de gör.
Börjar bli rädd för att de är inflammation ist, men de kommer i vågor så de är de nog inte.

Men iaf, detta är ytterligare något som ingen nämnt. att mensvärken och ägglossnibgen kan bli påtagligt mycket mer smärtsam. En del har till och med så ont så dom svimmar osv. Jag då som aldrig haft några egentliga problem fick typ en chock när de började och bara blev värre och värre.
Varför har ingen berättat om detta, varför har allt negativt som kommer efter förlossningen typ glömts bort att nämna??

Varför skaffar man ens fler efter ett år av smärta och åkommor????

Av Sofie - 25 augusti 2015 09:54


Jag kör mot familjeparkeringen, vid sidan om mig sitter min 1.5 månaders bebis och sprallar i sin bilstol. Plötsligt svänger du in på en familjeparkering så jag måste tvärbromsa. Jag blir rasande och skriker idiot och viftar med handen att du ska flytta din stora röda firmabil.
Men du tittar som om du inte förstår mig och går ut bilen och går in. Jag är rasande och får ställa mig långt ifrån ingången för att slippa trängas och riskera att råka slå i en annan bil med dörren eller bilstolen. Sen får jag bära min dotter i bilstolen en bra bit innan jag kan ta en vagn och sätta henne i.

Jag bryr mig inte om att behöva gå en bit, det som stör mig är att dom 6 parkeringarna finns för att underlätta för familjer, för de som behöver extra plats att för att inte slå i andra bilar, trängas, behöva gå en längre bit med en eller flera små och greja. Men istället använder lata jävlar parkeringarna, du är inte ensam om de, jag vågar påstå att 90% av dom som ställer sig där inte har behov av de. Använder såna som ni även handikappsparkeringen också??

Väl inne i butiken hoppas jag att se dig, men de gör jag inte. ..tyvärr.
När jag kommer ut står din firmabil kvar, bilen bredvid dig har byts ut. Där står nu en svart Volvo med en kille lutandes mot förardörren och rökar, som dessutom är i min ålder och inte med några barn eller bilstol i. Mig veterligen har han inga barn.
Dessutom har bilen mittemot även byts ut. Där står nu en sportversion utan tak, med två säten bara. Den snubben/bruden har nog barn. En riktig familjebil!

Vad är de för fel på er!?
Visar ni lika lite respekt till alla familjer i andra situationer med?

Är ni såna som sitter och blir arga för att en familj är på restaurangen med sina barn också eller som tar i sänder och glömmer barns leksaker om de kommer i närheten av er?

Fattar ni inte att de är för andras skull också som dom parkeringarna finns, inte för att ni är lata, egoistiska, självgoda personer som tror sig vara mer för världen?

Av Sofie - 24 augusti 2015 15:02


Jag är noga med att sortera soporna, de har jag med mig från mitt barnhem där soporna alltid har sorterats och de görs i nu.
Jag är inte besatt av de, men så enkelt som att lägga förpackningar, tidning och reklam, lampor osv i en separat påse och slänga dom i rätt behållare är inget jobbigt.

Men när jag sorterar och man ser ner i tillecempel glastunan så kan jag inte låta bli att känna ironi från en del.

Hur tänker man om man har en glasburk/flaska och tar sig tid att slänga den i glassorteringen men låter plåtlocket sitta kvar??

Hur tänker man när man sorterar reklamen och sådär men tar inte av eventuella plast fodral som ibland kommer med tillecempel Ellos, hm, Haléns osv..?

De finns en rad olika liknande funderingar för mig. Men men.. sortera ordentligt eller strunta i de bara..;)

Av Sofie - 24 augusti 2015 11:55


Hej på er!

Ja, förstår ni att i fredags blev Isabella EN månad!

När folk sa att tiden går så fort när den lilla kommit så trodde jag dom, men inte att den skulle gå såhär fort!

Tiden har sprungit förbi mig, jag har precis börjat känna att jag kan röra på mig som en normal människa, fortfarande sträcker jag mig på ett speciellt vis som jag gjorde när magen var ivägen, fortfarande vrider jag mig åt sidan när jag ska nå längst in på diskbänken och torka. Ja, än är den där mentala magen där, trots att jag har gått ner 13 av mina 10 gravidkilon.
Skinnet är lite slappt, men jag har aldrig haft sån stram tvättbräde mage. Men i övrigt känner jag ingen skillnad rent fysiskt sen innan graviditeten.

Isabella har växt nästan 6 cm och ökat 1.1 kg sen hon föddes hon reser huvudet, sträcker ut och " studsar " med benen om man håller henne stående, fäster blicken när du pratar med henne, kämpar envist med att komma upp på armarna när hon ligger på mage, vänder sig från sida till mage och har vänt sig från rygg till mage tre gånger, kämpigt och lite arg men ändå.

Bästa av allt, hon ler och skrattar hela tiden! ?

Jag kan inte fatta att hon är här, hon har trollbundit sin pappa och jag kan inte sluta tjuta hela tiden. Gud va känslorna svallar och bara att se Niklas sitta och mysa eller busa med Isabella gör att ögonen fylls med tårar och tokfia!

Bella sover nu, men när hon vaknat ska hon få mat, sen ska vi gå och handla, om jag orkar så ska jag ta med vår jätte påse med pant också:)

Puss!

Av Sofie - 22 augusti 2015 16:19


Hej på er!

De är strålande väder idag, riktigt varmt och skönt. Jag har dessvärre enorm ägglossningsvärk ( som jag kommit fram till att de är) så jag känner inte riktigt för att gå nånstans så medan tösen och sambon sov eftermiddag så passa jag på att sätta mig i några minuter på balkongen och solbada. Har så himlens ont i mellan åt bara så kan inte riktigt sitta på samma vis för länge.

Jag är jätte trött med, så jag ska försöka sova en liten stund innan tösen vaknar. Hon har börjat sova fyra-fem timmar i rad på eftermiddagen och kvällen nu. Tror att de är för att vi har börjat låta henne sova på mage. Hon är så pass stark att hon kan vända huvudet och lyfta huvudet nu. Så de känns okej, fast hon får inte ha kudde. Utan ligger på madrassen.

Men vi hörs igen!:) puss!

Presentation


Glad, i frågasättande, framåt, påig, envis, tycker och tänker, mål, idéer, inspiration, pepp, vardaglig, påhittig, arbetar, projekter, städar, hatar, gnäller, surar, älskar och är bara jag.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12
13
14 15 16
17 18
19
20
21 22
23
24 25 26
27
28
29
30
31
<<< Augusti 2015 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ elftebudordet med Blogkeen
Följ elftebudordet med Bloglovin'

Projektet

Beskrivning av själva projektet och syften, mål, utvecklingar osv.

Tankar

Funderingar, om något jag läst, pratat om eller hört.

bloggportalen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se