elftebudordet

Alla inlägg under januari 2016

Av Sofie - 29 januari 2016 09:53



Hej på er!

Igår kväll blev jag äntligen klar med alla inbjudningskorten till vårt fina bröllop, i onsdags provade jag klänningen och hjälp va den är fin, vad jag känner mig fin!
Jag ska bara få lite mer muskler på armar och rygg så kommer de bli så fint!

Idag boka jag vigselförrättare och får hem bekräftelse på de i nästa vecka, nu händer det grejer!:)


Jag ska snart göra lite lunch till mig och loppan, sen ska vi köra och tvätta bilen, den blev sammsugad igår, sen blir de besiktning på den, kommer gå galant:)

Sen är älskade hemma när vi kommer hem, så mysigt!!:D

Jag har nog aldrig längtat som nu, jag har börjat kryssa av saker till bröllopet. Mat är bestämd, tårta är bestämd, vi ska bara hitta ett ställe som kan göra den, vi har allt under kontroll.

Tärnorna, jag och självklart loppan ska ner i stan nästa vecka, dom ska få,se klänningen lajv, sen ska vi spåna i klänningar till dom, klänning till loppan har jag koll på typ:)

Ååh, mys!!!

Ha en bra fredag!:)

ANNONS
Av Sofie - 25 januari 2016 10:37


Hej på er!

Bella väckte mig vid halv sju, klockan nio hade hon ätit frukost och vi hade tagit på oss och precis kommit ut på promenad med hunden. Vädret är inte så bra som jag vill, men de är inte svin kallt längre iaf.

Snart kommer bovärden och ska fixa några småfel i lägenheten och sen ska jag äntligen få äta min frukost!

De är förvirro ingen super hitt iofs, me. Jag har bestämt 10 kilo minst ska bort innan bröllopet så jag kör dubbel diet nu.

Orkar jag sen så tänkte jag gå en långpromenad med hunden och vagnen och sen städa riktigt ordentligt hör, egentligen skulle jag behöva ringa några samtal med, men de får nog vänta, Bella är på krigsstigen idag. Men än är hon bara arg på växten som står ivägen så hon inte kommer någonstans med gåstolen och hon är trött men vägrar somna, så jag tänker inte greja, hon får fixa och dona till hon inser själv att hon behöver vila.

Men vi hörs:)

ANNONS
Av Sofie - 18 januari 2016 22:44


Sitter med en kopp te i ena handen och Tv:n på så låg volym att det nästan är ohörbart.
Hunden ligger vid mina fötter, sambons tunga andetag hörs från sovrummet och i mellan åt hörs ett mummel följt av smaskande från dotterns rum.

De är lugnt och fridfullt, just här i vår lilla trea är vi alla fyra säkra. Varma, skyddade och vi har en kärleksfull familj, hårt skyddad dotter men jag vet att jag måste gå ut om nån timme och gå kvällsrundan med vår hund. Jag går gärna med honom, men jag gillar inte att behöva göra de nu, på kvällen, ensam, jag gillar inte att gå ensam nån gång. Men de känns säkrare när hunden är med. Han har flera gånger visat att han är pålitlig och jag skulle göra mitt allt för att skydda oss båda om något skulle hända.

Det är konstigt hur mycket som hänt i denna fina staden som förut var en stad som jag var orädd för, jag var mörkrädd, är väl i nu och jag blev glad var gång jag såg att de fanns någon i närheten. Nu är jag mest nöjd om där inte är nån alls.

Det har gått så långt för mig att jag föra veckan tvivlade på om jag faktiskt vågade gå ensam med vagnen utan hunden ner till stan och lämna papper mitt på dagen. Jag känner hur jag får adrenalinpåslag var gång någon går mot mig och framför allt om de är någon av motsatt kön och utländsk. Jag vill inte känna så och jag vet att det är fel att dra alla över en kam. Men min kropp har låst sig i något sort försvarsläge.

De blev mest tydligt i torsdags när jag skulle till optikern vid nio på morgonen. Istället för promenad ner medan sambo och dotter blev hemma så blev de ist bilen ner. De va fortfarande lite mörkt och jag va tidig. Jag gick till andra sidan gatan för att hämta en metro och mötte på vägen dit tre killar i min ålder kanske något år yngre, dom titta på mig men sa inget. Jag gick i försvar direkt och byte sida på väg tillbaka, jag såg att dom hade stannat och titta på mig och sa något till varandra och började gå mot mig. Jag la ena handen i fickan, satt nycklarna mellan fingrarna, adrenalinet pumpa till tusen och i mitt huvud tänkte jag " ett finger, lägg ett finger på mig så jävlar i de ska ni dö" de tre killarna kom närmre och en av dom sa till slut ursäkta på dålig Svenska, mm mumla jag sammanbiten.

" var ligger detta" säger den andra killen på svensk-engelska med brytning men fullt förståeltigt och visar mobilskärmen mot mig.

Min första tanke va att inte en chans att jag tänker titta ner. Men de två andra som inte höll i telefonen tog ett steg bak och log och killen med mobilen säger osäkert " Capio?"

Jag slår en blick ner och ser att dom visar en sida från Eniro där Capio city klinik står. Dom vill bara veta var det ligger. Jag pekar i rätt riktning och säger rundellen där borta. En av grabbarna lyser upp och säger " Albins!?" Ja! säger jag och han skrattar och puttar på sin kompis och säger något som jag inte förstår och kompisen ler och säger " han har sagt de flera gånger men jag trodde de låg vid gina" på halv kass Svenska.

Så svarar jag " de gjorde det för några månader sedan" och nu har jag börjat släppa nycklarna i fickan. Dom tackar för hjälpen och går iväg. När jag tar upp handen inser jag att jag blöder i handel efter att ha tryckt så hårt med nycklarna.

När jag börjar gå mot optikern känner jag har jag börjar skaka, adrenalinet släpper, så dum jag känner mig. Dom ville fråga om vägen. Men hur skulle jag veta det? Dom viste inte att jag va redo att trycka min nyckel i deras ögon så fort de närma sig mig, dom ville bara komma till läkaren i tid.

Detta fick mig att inse hur hårt påverkad jag är av allt som händer just nu. Hade jag haft vagnen med mig hade jag förmodligen blivit aggressiv innan dom hann prata med mig.
Men det är en hemsk känsla att bara för en bunte idioter beter sig så åker tyvärr alla i samma grop tills motsatsen är bevisad. De är inte rättvist, de är säkert fel av mig att reagera så enligt många, jag väljer ju inte mina känslor och det är inte så jag vill ha de heller, men de blev så tydligt för mig just då.


Ett val vi sedan länge gjort är enklare än på länge, men det är en bra bit kvar tyvärr.

Av Sofie - 17 januari 2016 22:07



Go kväll!

Imorgon börjar sambon på sitt nya jobb, jag är nog mer nervös än honom och jag fick höra " va e de med dig!?" För att han tyckte att jag gulla och fråga " va e de?" hela tiden.
Jag låter löjlig nu, men hans klocka ringer 04.50 och ska iväg 5. Sen tåg, sen buss och är framme runt 06.30 Ungefär 1.5 timmes pendling. Jag tycker så synd om honom, jag önskar att jag hade kunnat typ låna ut mitt körkort till honom. De hade förkortat resetiden med 1 timme!

Men han verkar inte bry sig alls och är bara jätte glad över sitt jobb. Det är jag med givetvis, så glad för hans skull!
Men tvi för att pendla!

Men iallafall, så imorgon är första gången som jag är mammaledig på riktigt;)

Både tösen och gubben min sover sen vid halv nio, jag ska snart valla hunden sen ska jag nog också gå och lägga mig.

Grejen är att jag skulle skriva några inbjudningskort men den här jävla pennan är värdelös.Så de får bli en tur till stan imorgon och köpa en annan.

Sov gott!

Av Sofie - 15 januari 2016 21:05

Hej på er!

Vi lämnade tösen hos mina föräldrar igår för att slippa riva upp henne kl halv sex i morse.
Vid halv sju ringde klockan och upp och iväg. Sambon var på intervju klockan åtta, så körde jag honom.

Hela kvällen igår låg jag i soffan och vänta på att hon skulle kalla. Men hon ropa inte, jag viste inte vad jag skulle göra. I morse saknade jag henne till tusen!

Så fort intervjun va klar körde vi till mina föräldrar, åt frukost med dom och gjorde oss redo att köra. När jag skrapa rutorna så ringde de till honom.

Han skulle komma och skriva kontrakt om två timmar!!

Så några ärende sen hem ut och gå med hunden, mata tösen och vidare.

Sen har vi bara slappat. Nu ligger tösen och sover på min bröstkorg och ska snart lägga henne. Sedan blir de kaffe och glass:)

De är en bra dag idag, de va fantastiskt att se hur glad mitt hjärta blev när han lagt på.
Han sluta inte le på flera timmar, de va fantastiskt!!:)



Av Sofie - 9 januari 2016 10:56


Bella somnade vid åtta, så jag passade på att sova lite till då. Tänkte inte sova till nu dock!

Vaknade av att Bella lekte(drog) mig i håret, tur att jag inte är ömhårig, synd för alla andra när hon drar i deras hår. Jag tänker ju inte på att säga till henne från de stör mig.

Men, nu ska vi upp och äta lite, kl tolv ska jag börja tvätta, sen ska vi ha myskväll med syrran ikväll. Ska försöka hinna städa undan lite här hemma med, jag fattar inte hur vi lyckas stöka ner så jäkligt över nån dag bara!

Men som någon en gång sa, bor man trångt så är de alltid rörigt oavsett vad man gör.

Ses sen,)

Av Sofie - 9 januari 2016 06:44

Go morgon på er!

Bella somnade vid nio igår, yay!
Hon vaknade vid 22 och ville ha mat, kvart över sov hon med flasknappen i mungipan.

Hon sov oroligt i sin säng, så Niklas bar in henne till mig sen sov vi gott ganska direkt efter. Men, hon har fått min pappas gener när de gäller sovande. Så nu är hon klarvaken och sprallar på golvet.. hon väckte mig vid sex och ville ha mat som vanligt, men hon brukar somna med flaskan i min typ.. inte idag.

Så..macka, choklad och börja dagen antar jag, de va inte såhär jag hade tänkt mig. Men jag är glad över att jag gick och la mig ganska tidigt!

Av Sofie - 7 januari 2016 23:53


På ett dagis som jag jobbade på blev jag osams med en pedagog för att jag gav den mackan som var tänkt till mig till ett barn för att han inte var mätt på sin macka och klöcktes när jag bad honom smaka på ärtsoppan.

Pojken sa flera gånger till pedagogen och slutligen till mig att han inte tyckte om de och jag sa okej, men prova lite ändå. Som jag blivit tillsagd att göra.
Pojken trugades och han klöcktes tillslut. Jag tappa tålamodet drog undan tallriken och skeden och skickade fram min macka.

Jag åt inte ärtsoppa när jag var liten, jag åt inte rotmos eller tyckte att fläsk med potatis och löksås var någon hit heller. Nu äter jag mer än gärna de alla tre. Barnens smaklökar är inte redo helt enkelt, det är ett par gånger som jag har sutit på jobb med små barn och när matvagnen rullat in här jag bitit mig i tungan och rättat barnen att mat inte är äckligt och tvi gåt mig äta något jag aldrig skulle serverat ett barn..inte mig själv heller...i en del fall inte ens hunden.

jag fick senare höra att jag agerade fel.
Men helt ärligt, om Kidsen inte tycker att det är gott så ska dom få slippa de, tids nog lär dom sig äta de..eller inte.
VEM BRYR SIG!?

Presentation


Glad, i frågasättande, framåt, påig, envis, tycker och tänker, mål, idéer, inspiration, pepp, vardaglig, påhittig, arbetar, projekter, städar, hatar, gnäller, surar, älskar och är bara jag.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4 5 6 7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2016 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ elftebudordet med Blogkeen
Följ elftebudordet med Bloglovin'

Projektet

Beskrivning av själva projektet och syften, mål, utvecklingar osv.

Tankar

Funderingar, om något jag läst, pratat om eller hört.

bloggportalen


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se