elftebudordet

Alla inlägg under augusti 2013

Av Sofie - 30 augusti 2013 20:41



God kväll!


Tänkte att jag skulle titta in och önska er en super trevlig fredags kväll!

Jag sitte roch myser framför tvn, har tänt lite ljus osv. Skönt att bara mysa, väntar in två tjejkompisar som bara ska säga hej nån timme. Idag vill jag gå och lägga mig framför en film tidigt och bara slöa. Somna när jag vill och imorgon får jag vakna när jag vill=)


I morgon är det även lite fest, inget stort, några vänner kommer över och säger hej =) 


Av Sofie - 30 augusti 2013 17:18


Idga har varit en sån där power dag, nästan hela dagen har spenderats med min ena kollega och resten av gänget har tittat in då och då. 


Jag har min sista arbetsdag på Hållplats 261, jag kan inte säga annat än att jag verkligen kommer sakna en del av personalen, faktiskt alla tror jag. Alla har så starka personligheter, och varje personlighet är charmig och givande. 


Jag har haft en såndär goe dag, lång morgon, lugn start på dagen, sedanner i stanoch bli bjuden på lunch på Basilika, För er som inte bor i landskrona så är det en av Landskronas mest populära restaurang och det är hmm, asiatisk mat? Ja, det är lite sånt där med nudlar och friterat och curry och världens godaste vegetariska vårrullar !


Iaf, jag hade gåt tupp tidigt i morse för att baka äpplepaj,  så efter lunch samla alla ihop sig i ett mysigt rum och tog fika med äpplepajen, kaffe och massa skratt och mys. Fick en super fin tunika och ett grymt nagellack, helt klart min stil och tunikan är så bra både som mys tröja eller till party/kalas.. Ska bli kul attkombinera den med massa olika saker! 

Sen kom chefen in med en stor fin blomma med chilichoklad praliner. Fick massa lyckönskningar och kramar och ja, gud va uppskattad man kan känna sig bara av lite ord och en kram!


        


Nu ska jag fortsätta läsa på i mina böcker, sedan blir det bara fix hemma, mysa av dagens händelser.

Idag ska jag bara va =)

Av Sofie - 29 augusti 2013 10:17



Hejsan på er !


Torsdag och det är snart helg, jag tycker att veckan har gått så himla fort och jag har haft en glidar vecka på jobb. Mycket att göra, blandade känslor. Men ändå glidare, det gillas!


Jag har sista två dagarna här på jobb nu, Tillsammans med personalen från navigator centrum. Det har varit både upp och nedgångar, rörigt och stökigt sista två-tre månaderna. Men innan det så har jag haft the time of my life utan tvekan. Träffade en Lina som verkligen har inspirerat mig, puchat mig och gjort att jag har insett att jag kan så mycket mer än jag tror att jag kan, att jag är duktig på att tänka positivt, jag glömmer bort mig själv ibland bara, att jag kan om jag bara vill. Tack fina snälla du. Du är ren inspiration!

Jag har träffat en Alexia som verkligen har kickat igång mig, som håler igång det Lina byggde upp och Kerstin som är den där goa härliga och sköna människan att bara sätta sig hos och bara vara. Som förstår min Panikångest, som ger mig råd och tips, böcker i högar och massa inspiration till mitt kommande projekt.


Jag funderade på något som en av mina kollegor sa igår när jag satt och velade och vägde för och nack delar med henne över ett kommande beslut, som kommer ta stor del av mina kommande fem år. Hon sa till slut "du, sofie du vet att du skapar dina egna möjligheter det är bara för dig att bestämma dig!"...

Ja, jag gör ju det, jag skapar mina egna förutsättningar, möjligheter och framsteg. Jag skapar min framtid helt på egen hand. Vist en del gånger tar ödet vid och kör ihop det lite, ibland tar oförutsedda saker vid och man får planera om. Men saken är den att man måste hålla ögonen på målet, bollen och gå runt problemet eller för all del ta sig igenom problemen, för man lär sig mycket mer när man har lite motigt än när man bara glider igenom något. Får man lite problem och motgångar då lär man sig handskas med det och man lär sig en himla massa påvägen.

Jag tror hel hjärtat på att detta halv året hade med ödet att göra, att jag skulle göra denna resan och lära mig en himla massa och träffa dessa insprirationsgivande människorna. Sen att det är på olika vis, i olika delar av mitt liv och på olika riktlinjer är en annan sak. De har hjälpt mig så mycket.


Nu när A-kassan och en del timjobb verkar vara min nästa väg en liten bit framöver då står min ena kollega och kastar lappar, hemsidor, böcker och information över mig, min andra hjälper mig att bolla om det ska jobbas eller om jag nu en gång för alla ska ta min universitets utbildning och få den gjord eller  om jag ska jobba. Dom är verkligen så himla bra !!!


Sen att jag faller ihop och får rädda mig själv på halva vägen, det är också en lärdom, en utveckling och en del av livet. Så är det, ibland får man helt enkelt förlora ibland. Huvudsaken är att man kan ta sig upp igen! Man kan alltid göra det, det är jobbigt, påfrestande, frustrrande och det går åt många servetter och rivsår. Men man gör det!


Jag antar att med detta vill jag säga.


DU kan om du vill, du vill så du kan! - Svenska akademin <3



Av Sofie - 26 augusti 2013 11:48


Jag tänkte på det när jag stod där och räkna och packa och greja. 

Just nu har jag lunch, japp. även jag måste äta;) 


Jo, jag hörde något på radion som gjrode att jag började fundera.. Man är alltid så inne på att hitta en partner eller många är. Tjejer är det iaf och gärna yngre tjejer. Jag har väl själv aldrig velat ha pojkvän tvunget, jag va omringad av underbara killkompisar och hade redan den dosen av killars dåliga kommentarer, barnsliga beteende och knäppa sätt att vara .. killar på...


Jag snurra vidare på detta och börja fundera påd et att folk säger alltid "sluta försöka hitta den rätta, så kommer han/hon till dig".. Jag har själv både sagt det till andra och fått höra det. Jag är dock den som träffar några olika killar sen tröttnar jag och bara stänger av och bestämmer mig för att skita i det. Då har det i nio av tio fall dykt upp någon som jag dejtar ett längre tag.. I somras förra året gick jag från sambo / förhållande i femår till singel. Det är sjukt hur fort tiden går. Jag träffa några killar, några knäppa killar. 

Inga som egentligen såra mig elle gjorde något fel. Det va mer att dom inte gjorde något. Jag hatar att behöva kämpa för en kille. Han ska ju inte vandra in i famnen på mig, men jag vill inte behöva tjata, vara den som ständigt hör av mig osv. Jag känner mig så jävla.. ja va säger man efterhängsen??


jag vill ha leken, flirten, det spännande. Men det ska ändå vara från bådas sida. Då är det roligt, spännande, bygger upp en förväntan osv. Det är så det ska vara. Men jag bestämde mig ganska snabbt för att bara vara.. Träffa jag någon så va det kul och bra, träffa jag ingen, så kunde jag koncentrera mig mer på mitt då krävande jobb och det va inget att gnälla över. 


Min mamma sa till mig " du behöve rju int eha någon, ta det lungt, fixa me djobb osv. ordna upp allt och så.. Sen ska du se att rätt osm det är så bara hittar du någon eller någon hittar dig. Jag tänkte inte så mycke tpå det, jag partaja och hade skoj, engagera mig i lite välgörenhets jobb och lite arragemang som vi hade på jobb osv. Jag hade kul och fundera inte på det.


Rätt som det är så bara stod han där.. I min hall. Lixom, jaha.. snacka om hemleverans ;)


Jag har funderat på det.. alla stressar över att få barn tidigt, skaffa hus, gifta sig och grejer. Ja, okej nu ska jag inte vara den, Jag skulle mer än gärna ha allt det med. Men om jag redan hade haft det då hade jag inte träffa honom, då hade jag kanske inte insett att om man verkligen tycker om någon då kan man sitta i två månader och vänta.. man kan inse att sin stolthet bara krävdes rätt person för att svälja.

Jag trodde aldrig att jag skulle be en kille om hjälp.. inte som gjorde att jag såg mindre stark ut(i mina ögon).. men om ni bara viste, om ni bara kunde försåt .. jag har förvånat mig själv flera gånger. 


Iaf, jag tänkte.. man kanske ska låta bli att stressa, ta en sak i taget, man kan ju fortfarande ha ett mål.. Bara ett mål som inte kräver stress.. man kan veta att det är hus man vill ha. Sen tar man en sak i taget, bara man håller ögonen på bollen lixom. 

 

Vad jag försöker säga är väl.. ta det lungt, rätt som det är så bara står

han/hon, målet, huset eller va det nu där.. :)


Av Sofie - 25 augusti 2013 21:36


Okej inte blank.

Jag ska jobba och möta min chef klockan åtta för att se vad hon vill ha mig till under min sista vecka osm anställd på Hållplats 261. Det har varit en riktig resa där. Från att älska jobbet av hela mitt hjärta till att vilja spränga det i bitar.

Värst blev det nu i sommar när flytten och bästa kollegan och handledaren/mentorn slutade. 


Men nu är det sista veckan och det är med blandade känslor.. Men nu är det veckan och jag får veta avd som händer imorgon. Så blank är den inte, men inte planerad mer än att jag vet att jag ska jobba 8-17. Hoppas hon har något roligt att ge mig. 


Ja, jag får se, ni får veta imorgon!

Ska lite ärrenden med. Om jag hinner, det vet man aldrig. :P

Av Sofie - 24 augusti 2013 22:57



God kväll på er!


Hoppas att ni har haft och har en riktigt härlig lördag !

Själv har jag haft en sån dä rmys lördag, jag syrran och mamma körde till Väla vid elva tiden och gick och shoppa lite eller ja, syrran shoppa, mamma köpte en super snygg tröja som hon hade på 50 års festen som hon va på med pappa ikväll och jag köpte lite underkläder och ett par super snygga nseakers. Jag ÄLSKAR dom. Hade jag nu varit lite rutinerad så hade jag haft en asball bild på dom. Men det har jag inte. Annan gång får det bli ;)


Sen körde vi hem, päronen drog efter nån timma och jag och syrran la oss i soffan och kolla film/klinka på datorerna. Sedan blev det pizza och gotte. Det är så tråkigt just nu. För min ångest och stress har kommit tillbaka och mina svälj reflexer tar stryk. Vilket betyder att jag kan mer eller mindre låta maten kasa förbi allt i halsen och ligga långt ner i svaljet och få vänta in att reflexerna ska reagera så jag kan svälja ner det ordentligt. Ibland funkar det med att dricka lite, men ofta så sätter jag bara i halsen då. Så lättast är att ta små tuggor och tugga noga och väl och vänta in det. Ett litet bakslag just nu, men än är jag starkare. Hoppas jag.

Jag hoppas bara att det ska gå över snart.

Men som ni förstår så aptitet sådär och intresset för mat mer sådär. Det tar en evighet att äta en vettig protion.. så jag äter många små under dagen istället.. Det blir mycket yogurt och liknande.


Men nu ska jag iaf lägga mig och kolla på serie, har kollat lite jobb. Men jag hitta inget. 
Om ni vet någon skola som behöver elevassistent eller annan perosnal så uppskattar jag om ni säger till eller om ni för all del behöver barnpassning så säg gärna till!

 

Men jag tackar för mig och säger go natt, sov gott på er !

kram

 

 


Av Sofie - 23 augusti 2013 08:15


God morgon på er!

Det är fredag morgon och solen är uppe och säger hej. Än så länge iaf...

Idag är det fura timmar på jobb, sedan till gymmet och sedan hem till Byn och mysa med familjen igen. Har varit så himla sällskapssjuk denna veckan så jag åkte hit i onsdags sen stanna jag här. Tur att det inte är så långt in till stan;)


Iaf, jag låg och tänkte på gårdagen. En liten olycka skedde och när vi lyckats reda ut det och fått lugna ner oss och pulsen inte längre va i 300 så pratade vi. Ni vet för att bearbete det som vi trodde var hemst,men som visade sig va ett missförstånd. Så ingen skada skedd lixom.


Iaf, jag kom till att tänka på att det hagla in "åh, du ska inte ta det personligt, du skulle veta en gång när jag....." och "jag har råkat.." och " Vet du vadjag har gjort..." till den det gällde.

Jag tänkte inte på det då, för då tänkte man att hon skulle få höra att hon inte är ensam om att tabba sig. Men det regna in massa olika historier om folks tabbar. 


Nu när jag tänkte på det i morse så funderade jag på varför man gör så. Det hjälper ju inte personen ett dugg. Andras historier gör ju inte att personen mår bättre, ok att åersonen får veta att den inte är ensam påjorden om att göra tabbar, men det vet vi väl redan alla. Vi är faktiskt bara människor.


SÅ jag funderade och undrar, varför gör vi så ?



Av Sofie - 22 augusti 2013 22:02


Jag har aldrig haft något drömjobb, aldrig någon dröm som liten.. Aldrig tänkt att "Det ska jag bli när jag blir stor!"

Inte vad jag kan minnas och inte vad varken mamma eller pappa kan minnas heller. Jag har nog aldrig lagt en tanke på det före gymnasie valet börja närma sig.


Då sökte jag in på Barn och fritids programmet, hotell-restaurang programmet och IV hotell-resturang. 

Jag viste fortfarande inte vad jag ville göra, men jag valde de utbildningarna som jag kunde tänka mig att jag skulle ha kul på och som var bra jobbmöjligheter inom. Då...


Jag kom ju inte in på mer än IV, men när jag hade gåt tpå IV var jag säker på att det va hotell-restaugang programmet. Det bästa som hänt mig, det mest utvecklande året i mitt liv när det gälde skola och sådär och det va också här som jag insåg hur mycket jag trivdes i käket. Jag älskar att skapa, smaka, ge andra en upplevelse, se reaktionen och glada miner. Det är lycka för mig, när någon annan är glad. 


Jag sökte åter igen in på hotell-restaurang programmet när det läsåret var påväg mot sitt slut, sen sökte jag samhäll-kultur med. Jag kom in på samhäll.. men inte mitt första handsval. Tråkigt, men jag ville inte komma mer efter,så jag börja på samäll. Tre veckor in i terminen ringde dom en söndag kväll och fråga om jag ville börja på hotell-restaurang. Mitt hjärta skrek ja, men magen skrek nej. Jag hade inte haft så lätt med vänner osv på grundskolan de sista två-tre åren. Nu hade jag hamat i ett jätte kul ganska stort gäng med tjejer, och jag hade super kul. Jag vill einte riskera att hamna på en skola där mina gamla klasskompisar hick och veta att tre års helvete skulle komma igen. Nej, nu skulle jag tänka på mitt välmående och på vad jag hade. Jag tacka tveksamt och med gråten i halsen med artigt nej och åkte till skolan dagen efter. Jag tänkte på det och funderade fram och tillbaka någon vecka, men sen släppte jag det igen. 


När det visade sig att denna skolan inte var så bra börja jag ångra mitt val, när jag insåg att denna utbildningen inte gav mig någonting på många olika vis, så ångra jag det stort, jag viste att jag skulle kunna göra något riktigt bra av mig själv om jag valt att byta skola. Men jag va rädd, osäker och hade precis börjat bygga upp mig igen. 

Så är det ibland.


jag tog studenten 2008 och viste inte vad jag ville göra, så jag jobba.. 2009 blev jag skriven som vikarie på en grundskola, och sedan jobba jag där fram och tillbaka, blandat med att plugga upåp betyg och en deltids tjänst på hemtex. 2010 bestämd ejag mig för att ta en utbidlning och skolade om mig på handelsprogrammet. Men jag insåg snart att sdet nog var ett onödigt val..


nu har jag jobbat på industri, handel,telefonförsäljning, assistent, café ansvarig, receptionist, gjort en projektledarutbildning, tagit körkortet, bott ensam och bott sambo, osv. Nu efter fyra år som vikarie och många timmar som fritifsfröken, vikarie i klassrummet och elevassistent inser jag att det är nog med barn som jag vill jobba, med busiga barn, i grundskolan, låg- och mellanstadiet. 


Jag tror att jag har bestämt mig för att stadga mig, med ett yrke och borde kanske skaffa mig en utbildning så jag faktiskt kan anställas ordentligt. Jag borde nog det och om jag ska göra det så är det hög tid nu. 

Jag tror äntligen att jag har insett och bestämt mig för vad jag vill bli när jag blir stor. 

 

Det var för mig omöjligt att veta vad jag ville bli när jag var 15år. Nu tio år senare, har jag nog bestämt mig. :D


Presentation


Glad, i frågasättande, framåt, påig, envis, tycker och tänker, mål, idéer, inspiration, pepp, vardaglig, påhittig, arbetar, projekter, städar, hatar, gnäller, surar, älskar och är bara jag.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22 23 24 25
26
27
28
29 30
31
<<< Augusti 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Projektet

Beskrivning av själva projektet och syften, mål, utvecklingar osv.

Tankar

Funderingar, om något jag läst, pratat om eller hört.

bloggportalen


Skapa flashcards