Det är jag det :P

Helt allvarligt så skäms jag nästan. Men bebis har sparkat och bökat på som fasiken och sen har sammandragningar och foglossningar avverkat varandra eller jobbat tillsammans stundvis. tarmarna är super svullna med gissar jag. 

Så jag har helt enkelt inte gjort något vettigt alls. Jag har diskat berget som Niklas skulle fixat med för två dar sen. men nu gjord ejag det snabbt och enkelt under en halvtimme med högsång. Jag vet att hon lugnar sig om jag rör på mig lite, men när jag har foglossningar som kommer och går vet inte om det är foglossningar egentligen. 

Vad är skillnad på foglossningra och förvärkar egentligen ? 

Förvärkar borde det inte vara ju.

Äh struntsamma, iaf, jag diska och gick och la mig framför tvn igen, när N kom hem decka vi en timme till. Så helt ärligt reste jag mig för att gå upp för dagen ochta på mig något vettigt utom min lila pyjamaströja med mimmi på var nu vid sex. Då gick jag in i duschen efter att ha faktiskt bestämt mig för att jag vill ha enriktig köttbit foch beställde hem det. 

Det är väldigt sällan som jag latar mig på denna nivån, så jag väljer att gilla läget.. 

Nu väntar jag på maten, längtar, är så himla hungrig !!

Go morgon på er!
Hoppas att ni mår bra, det är ju fredag!:)

Jag har sovit ganska gott men vaknade med ryggvärk så får se hur det blir med de idag.
Jag har inte så många måsten idag, så det ska nog gå. Brukar rätta till sig om jag rör lite på mig:)

Känner att jag skulle kunna tänka mig att hitta på något idag, men får se. Än är klockan inte så mycket så jag lär säkert hinna ändra mig;)

Själv då? Fredag, fest och utelivet eller hemmamys?:)

Människan tänker jämt på vad de inte har, vad det kunde haft eller borde ha.

Det är få som tänker på vad dom faktiskt har, kan och varje dag upplever.

Börjar dagen inte exakt som det passar individen är hela dagen förstörd och större delen av förmiddagen spenderas med arga blickar och en bitterhet.

Om de ser en sak som man skulle vilja ha så hamnar fokus på detta. Givetvis varierar det ju vad det är. Ett mål man kommer fram till att man vill uppnå är ju bra!

Men det är så många som svarar så deprimerande ibland när man frågar hur dom mår, hur det varit sista tiden eller liknande. Vist, man ska inte säga att man mår bra om man inte gör det.

Givetvis ska man klargöra om man har en dålig dag, men man kan inte låta det gå ut på alla andra, anta att alla andra har en dålig dag för att du har det eller att alla har samma värderingar eller mål i livet som du har. Vi värderas visserligen tyvärr inom fyra ramar, men vi platsar inte alla inom samma ram, vi anser inte att samma saker är en självklarhet i livet.

Vi har olika bakgrunder, olika uppfostran, olika kunskaper och olika intressen samt olika mål i livet. Vilket gör att vi värderar och har olika saker i livet som vi ser som självklarheter.

Jag anser att det är en självklarhet att min familj står upp för mig precis som jag står upp för dom.

Jag tycker att det bör vara en självklarhet att i ett förhållande stöttar, peppar och motiverar man varandra.

Men viktigast.
Jag vill tro att alla vill uppnå något sorts mål i livet, inte tvunget de målen som jag vill nå, som är självklara för mig att nå. Men jag vill tro att alla har något sorts mål, om det är att nå så långt det bara går i fotbollskarriär, ha råd och möjlighet att köpa en bil som man drömt om sen tonåren kanske till och med barnsben, att skaffa familj och gifta sig, bli VD/äga ett eller flera företag eller vad det nu skulle vara. Att alla vill nå någonting i liv.

Det sorgliga är att många ger upp för fort, för tidigt. För många slutar orka vid första motgången. Men att inse att ett projekt inte kommer gå som det är tänkt är också en framgång, då får man tänka om, analysera om och se hur man kan möjliggöra det på annat vis.

Jag är och försöker vara glad var dag för att jag har en hjälpsam, kärleksfull och även om vi inte alltid tycker samma så låter dom mig gå min väg och är mitt skyddsnät om det skulle gå snett. Precis som en familj ska va enligt mig.
Jag är tacksam och glad över att jag hittat någon att dela mitt liv med som förstår värdet i och hur viktigt den föregående punkten är att vi som par, vänner och blivande förälder anammar det.
Jag är frisk, tak över huvudet, mat på bordet, kläder på kroppen, en skön säng att krypa ner i var kväll och möjlighet till att ta mig fram i livet.
Jag är glad över att jag fått talets förmåga, att motivera, hjälpa, vägleda och vara säljande. Det finns många val genom detta.

Jag försöker nu mer än någonsin att tänka positivt, fundera på vad det där molnet står för och göra mig av med det. Jag behöver inte kämpa för att uppnå det längre. Men det är definitivt en övning som alla borde göra var dag.

Vecka 22 är här och jag börjar faktiskt känna av att jag har en kula på magen. Att det inte är som vanligt lixom, jag känne rmig mycket mer fin när jag gör vid mig, jag tror att den där plusmodellen nog blir ett vidare projekt efter graviditeten. För hade jag inte haft magen så hade jag fortfarande haft bättre passform i dessa modellerna, dom är sydda för oss med lite rumpa helt enkelt=)

Hur mår jag då ? 

Jag mår bra, jag har äntligen börjat få en efterfrågade extra kicken av energi, hon sammarbetar lite, om jag ligger halvt på höger sida så sparkas hon inte eller jag känner inte det ås att det stör iaf. Jag har fortfarande inte vant mig vid känslan av att det rätt som det är rör på sig där inne. Jag tror faktiskt inte att jag kommer vänja mig vid den känslan heller. Jag har sammandragningar, som verkligen kommer lite då och då under dagen och magen blir stenhård och samtidigt får jag nog foglossning för då känns det i ryggen också. Jag tror inte att hon kommer stanna där hela tiden, men hon får gärna stanna så länge som möjligt. Foglossningarna har lugnat sig annars, så länge jag håller mig relativt lugn om dagarna, vilket i sig är lite av en kamp i sig för min del ;)

Där emot har jag börjat få riktigt ont i ryggslutet och ner mot rumpan/höfterna. Men jag får börja bruka allvar med bandet till höfterna antar jag. För jag tror att det beror på att jag lutar mig bak lite just för att det känns fram tungt. men det är inte tungt så det stör mig än. Tungt att andas är det dock. Men som sagt, man får ta en timme i taget, rätt som det är blir jag tok kissig och får rusa iväg annars kommer det verkligen i trosorna. 

Men i övrigt mår jag bra, mer energi om dagarna, somnar dock tidigare på kvällarna. men det gör inget, jag ska försöka få tillbaka en vettig dygnsrymt igen då jag ska börja jobba på timmar igen. 

Jag vet inte hur andra tänker men jag är ju en grubblare och jag kanerkänna att förlossningen börjar komma fatt mig nu. Att shit jag ska ju faktiskt föda. Detta lilla liv ska ut genom, enligt mig, min pytte lilla fiffi. Hur i hela fridens namn ska det gå?!

Det är ju som jag säger, utska hon och på något vis kommer hon ut. Men jag skulle vilja ha en lugn och harmonisk förlossning, precis som alla andra mödrar antagligen siktar på ju. Men ja, vi får se, det kanske vänder och blir pepp ist, men just nu är det lite oro i bakhuvudet. det får jag ju erkänna. 

Men nu ska jag fortsätta fixa, badrummet och hallen har dammsudagst, torkats golv och dammats. Det behövdes ! 

jag ha rinte orkat ta i det dom närmasta dagarna, veckorna till och med. Det har blivit snabb dammsugning och torka va om och där det syns. Men tvi det behövdes en riktigt städning!

Ja, herre gud. Mars månad. Det var ju december nyss?

Tvätten blev klar precis i tid, passar man tiderna noga så hinner man med 6 stycken maskiner, har oftast bara 4 stycken men vi hade inte tvättat på länge denna gången.
Det är kämpigt att ränna fyra våningar upp och ner med mycket tvätt. Man får ju ta lite i taget men ändå. Tillsammans med sammandragningar, foglossning och värk i ryggslutet så tar det sin lilla tid. Jag är tack och lov inte särskilt stor iaf:)

Jag känner att hon knuffas, sparkas och donkar men det gör inte ont och än är hon inte så stor att hon försöker göra plats. Blåsan dock, den har den lilla filuren hittat ;)

Nu har jag ringt och fixat, fått tag i alla utom en som jag behövde prata med. Så nu ska jag mest plocka lite mellan pauserna. Händer inget speciellt idag:)

God morgon!

Klockan ringde tio i sju, utan att veta vart rumpan var så va jag uppe och studsa direkt. Sortera alla tre Ikeapåsarna med tvätt och gunga ner i tvättstugan.
Sambon sover i nu, skolan börjar inte från nio och jag känner att han kan få sova, för jag kan gå och lägga mig igen men det kan inte han ju:)

Just nu är jag så öm i ryggslutet och skrutan sparkar för fullt.Vi är än så länge bara i vecka 21, går in i vecka 22 på onsdag.
Men jag kan inte låta bli att röra på mig, jag tar lite i taget och vilar kroppen när det behövs. Men så länge jag kan vill jag klara mig själv.

Iallafall, idag har jag massa måsten att göra. Jag ska tvätta, gå och handla lite små grejer som tar slut trots storhandling, ringa några samtal och försöka städa ordentligt här, det känns som jag små städar hela tiden. Men, jag är ensam ett par timmar så varför inte:)

Jag har bäddat ner mig i soffan och slappar mellan rundorna och snart ska jag fixa frukost till oss tänkte jag. :)

Idag åkte vi och en vän till malmö på sci-fi mässan,jag är väl egentligeninte så jätte intresserad av det, men sambon är hel tokig i det och jag är inte den som är den. Jag tycker att det är kul att se och stötta honom i sina intressen precis som han stöttar mig i mina. Vi har väldigt olika intressen och jag hade inte alls med liknande saker att göra innan jag träffa honom. Men så har vi så mycket annat som jämnar ut det och man behöver ju faktiskt inte tycka, tänka, gilla och värdera allt exakt likadant. 

Ja, iallafall så va vi där idag, jag va duktigt trött efter att ha gått där större delen av dagen och deckade i bilen på vägen hem och sen när vi kom hem tog det inte lång tid från jag var ute ur leken i två-tre timmar. Men det var en kul och trevlig dag! =)

Imorgon börjar jag tvätta klockan sju, fattar inte vad jag tänkte när jag boka tiden, men vi har inte tvättat på två veckor så det är dags nu, har hur mycket som helst och jag får ta så mycket jag orkar sen får det vara så. Vi har ingen hiss och det är fyra våningar till källaren coh jag har ganska mycket foglossning och sammandragning, sammandragningarna gör ju inte ont, men man ska ju inte anstränga sig för mycket heller när de dragit igång, vi vill att hon ska stanna några månader till ju =) 

Nu ska jag bädda ner mig, trycka i mig tre plommon och hoppas att dom gör suseni magen till imorgon.

Natti natti !

Godag !

Jag började med panik i tron om att min mobil hade slutat funka helt under natten, då jag hade laddaren i men den startade inte. Den verkade vara totalt slut. NEEEJ tänkte jag. 

Men visade sig att det va Juno som hade varit i farten och bitit sönder sladden till laddaren, så där va helt enkelt ingen ström i telefonstackaren. Så jag satt den på laddning med en annan laddare och vips så kom den igång efter 30 minuter. Kaninjäkel, jag kunde dött i sorg ! haha;)

Nä, men faktiskt han kunde ju dött och dessutom finns hela mitt liv i den telefonen, så jäkla dumt när man tänker efter.. men ja iaf, jag började med att sätta en bulldeg som jag hade lovat mamma att jag skulle göra. Så när den jäste så åt vi frukost ihop sedan va det dags för att baka ut och sånt. Blev inte riktigt nöjd, ville ha mer vaniljsmak, men äh, dom går att äta ;) Dom blev luftiga och fina så det räcker=)

Vi ska snart ut till mina föräldrar för en liten fika och snacka lite skit. Jag har ganska ont när jag sitter, foglossningar Hej hej. Men det går, jag får sitt-ligga lixom ;) 

Fick hem byxor i veckan ju, dessa som jag har idag är ett av dom, det är inte mammabyxor utan dom är köpa på hm+ och i en storlek större än jag brukar ha, Dom kommer hålla sig ganska länge tror jag, det bästa är att dom hade kostat 300 typ och jag betalade 120 tror jag att det va. Sitter super skönt över rumpan också så det är kanon ;)

Har aldrig tänkt på att hm+ kanske sitter skönare på mig som har ganska mycket puttrumpa och massa svank samt relativt breda höfter. SÅ jag får nog undersöka saken närmare när jag inte är gravid längre. Kruxet är att jag har egentligen bara storlek 40, jag tycker inte att det är så stort, jag är faktiskt riktigt nöjd med min kropp. Klart, något kilo mindre hade jag nog inte mått dåligt av, men jag mår knappast dåligt över hur jag ser ut idag heller eller ja, innan jag blev gravid.

Ja, självklart inte nu när jag är gravid heller, men nu måste jag ju bli större. Jag har inte direkt något val;)

Innan (för kanske tre-fyra år sedan) så var jag typ besatt av att inte gå över storlek 38, vilket i sig var typ omöjligt för mig, för även om jag enligt måtten i midjan och ben ska kunna ha 38 så har jag helt enkelt för breda höfter, jag har inte massa fet på höfterna, man ser mina ben och allt på höftbenen, men jag har en enormt stark rumpa och den putar rakt ut så jag har en sjuk svank samt jätte bredahöftben eller va man ska säga. Jag ska visa er en dag =) 

Ni ser ju lite på bilderna, men jag ska visa när jag står verkligen på sidan och ordentligt i bara BH och byxor. 

Iaf, här är byxorna där man ser midjan med detaljerna och en super svullomage och med min skjorta, är det något som jag tycker är fint så är det när man har en liten kula och en sån skjorta över. Det ser så fint ut tycker jag =) 

Men nu ska jag borsta tänderna och fixa det sista sen ska vi dra. 

ha det bra idag =)