Jag vet inte hur ni känner, men jag känner inte att verkligheten är Facebook.

Jag har sista tiden stött på (för mig) massa konstiga saker.... 

När jag och min pojkvän bestämde oss för att "vara tillsammans på riktigt".. Så tyckte inte jag att det behövde läggas ut på Facebook. Vi hade redan varit som ett par i flera veckor så det va ingen ny grej, vi satt en titel på vår relation bara. Det va ingen stor grej tyckte jag. Men att sätta titel på en relation är ändå något man gör på riktigt. 

Men när han berätta det för sina vänner svarar dom att det inte är på riktigt om det inte står på Facebook. 

När han berätta det för mig så funderade jag på det i några dagar sedan en dag tog jag upp det med några tjejkompisar. Jag blev jätte förvånad när dom sa att dom höll med, även om någon av dom höll med om att Facebook inte borde vara "bekräftelsen " till ett förhållande, men menade att det tyvärr är så. Facebook är verkligheten.. 

Jag blev faktiskt riktigt arg. Hur kan en jäkla community sida vara verkligheten? 

Det är väl ändå vad man gör i verkliga livet som är avgörande för vad som är verkligheten, vad man säger, bestämme, avgör osv. Man kan fan inte köpa ett hus och om man inte skriver att man har köpt huset på facebook då är det inte sant eller om man gifter sig. Bytar man inte till "gift med" på facebook dagen efter ja då är man inte gift heller. Kan det bli mer sjukt eller !?

För några månader sedan bestämde jag mig för att "städa" i min vännerlista på facebook. Där va många som jag hade haft där i flera år, men som jag aldrig träffa eller ens prata med längre. Visa hade bara hamnat där, när man varit på en fest så hör man innan man går "men jag friend questar dig på Facebook!". Jag hatar det.. Vem bryr sig ?

Jag har träffat dig nu i fem-sex timmar, jag kommer antagligen aldrgi träffa dig igen.. så vem bryr sig ? vill du va vän med mig så ta mitt nummer för fan!

OM man träffar varandra några gånger och börjar faktiskt bli bekanta och umgås och skapa en relation, då lägger man till varann utan att säga till, för då är det inte konstigt. då är det en naturlig grej.. Man vill snacka och se vad den andra gör osv.. det är en vän...

Men iaf, när jag gjorde den här städningen så tog jag bort en hel del personer som jag bara vinka till och hade några artighetsfraser med på stan om man sprang på varandra.. 

När jag några dagar senare går på stan och ser en av dessa borttagna bekanta så ser hon bort från mig.. jag som hatar när folk inte hälsar när det är uppenbart att dom ser mig går rakt fram och säger hej och tittar intensivt i ögonen på henne och hon blänger tillbaka.. "Woow va e detta!?!" va min tanke..

Hennes vän hälsar på mig som vanligt.. och hon säger hej kallt och verkar väldigt ansträngd .. 

Senare får jag höra på omvägar att vi inte är vänner längre, för jag hade tagit bort henne på FB.. OMG!!!

Jag tänkte att jaja, om det är så hon vill ha det så vist.. då får det ju vara så, har hon inte mer verklighetsförankring så är det ju hennes problem.. inte mitt.. Och då menar jag verkligen PROBLEM!

För drygt en månad sedan hade jag fest, dagen efter får jag ett meddelande "tack för att man fick va med på festen" jag skriver tillbaka och frågar vem det är.. då får jag tillbaka " om du inte vet det så borde du kanske tabort mig från facebook." min hjärna fick ett litet spel och frågade vilken idiot det va och att jag inte kan hålla koll på alla jävlar som jag har på fb.. då fick jag tillbaka ett sms " vi träffades med "piip" och jag la till dig på fb dagen efter".. jag svarar att jag inte vet vem det är och att jag inte har personens nummer..och sedan kom det inga fler sms.. personen har uppenbarligen varit inne på min sida och glott och tyckt att vi va vänner för hen hade träffat mig och jag har antagligen accepterat i farten och sedan "städat" bort hen.

Jag är en sån som har en dåligdag då och då, jag är en sådan person som skiter fullständigt om någon inte gillar mina uppdateringar. Läs inte dom eller ta bort mig. VEM bryr sig!!!

Jag kommer fortfarande hälsa på stan, jag kommer fortfarande skaka rumpan på dansgolvet med alla, oavsett om vi är polare på Facebook. Det är inte guld och gröna skogar alltid, det händer tragiska saker, det finns dagar som man vill dra något gammalt över sig, det finns dagar när man vill spy på någon och det finns dagar när man har en helt fantastisk dag, det kommer gånger när man vill skrika av ilska och det finns reng, åska, vattenpölar, punktering, dyr bensin, trasiga soppåsar, barn som skrapar knäet, gamla som bryter höften i ett fall, dålig lön, förkyldning, krig, cykeltjuvar, snöstorm, trasiga bilar och massa annat skit som ingen vill prata om.

Facebook är en jävla internet sida som någon har byggt upp, precis som vilken jävla sida som helst.. 

Där någon tjänar en jävla massa pengar för att ni inte fattar att verkligheten finns där ute, utanför dörren.