2013´s Mål/förhoppningar.

Jag lovade ju mina mål för 2013 också.

Man måste ha mål, jag har lärt mig det. Något som triggar en att fortsätta.

Målet behöver inte vara något livs avgörande utan något som man brinner för, vill ta en fram till och som man sedan kan få något fint ut av. Om det sen handlar om att man blir stolt över sigsjälv och det bara tillfredställer digsjälv så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att DU gjorde det!

Jag har aldrig haft några direkta mål, jag har haft ett litet mål under många år. Var nyår har jag sagt "I år ska jag ta körkortet!", detta året kan jag säga att jag nådde det målet.

Nästa års mål:

- köpa mitt sovrum som jag har satt ihop från ikea, ekeby möbelaffär och jysk.

- Göra mitt pilot program på projektet.

- Ta mina högskolepoäng för sex och samlevnads kursen, Kanske/antagligen något mer ?

- Skaffa ett jobb som jag vekligen trivs med.

- Börja tjäna pengar på mitt projekt. (detta räknar jag dock inte med från i slutet på året.)

Mina delmål:

- Börja från och med Januari försöka spara så mycket som möjligt.

- Fixa ett möte, få ordning och stukturera en "studie plan" för pilot projektet. (senast den 7/1)

- Ringa till kursansvarig på onsdag så jag kan se om jag kan få komma in och stå som reserv för vårens kurs. Då sista ansökan var i mitten på december. Annars skriva ner och komma ihåg att söka till hösten. Men hoppas innerligt att jag får börja i vår.

- Fortsätta söka jobb, aktivt och påigt. Dessutom hoppas innerligt att jag får hör något från de jag sökt innan.

- Fortsätta med projektet som nu, jobba framåt, våga ringa och ta kontakt med olika ställen och verkligen satsa!

Sen ska jag givetvis fortsätta att peppa migsjälv och hålla modet uppe.

Förr eller senare så är det ju min tur också =)

Har ni några speciella mål ? !

Kram Sofie

Årsresume 2012

Året började bra.

Jag hade fått lägenheten, den va tapetserad och nytt golv och vackert överallt. Jag var storm förtjust och är inu och stolt som en tupp över migsjälv. Men det visade sig att det skulle bli min största kamp under hela året.

Men jag ångrar ingenting och kämpar på inu.

20 december 2011 fick jag nyklarna i handen.

Februari

slutade jag ett telefonförsäljar jobb och började på ett industriföretag. Jag trodde att det skulle bli min lösning på allt. Men istället fick jag det svårare. Jag tålde inte oljan vi använde på stället och dagarna fylldes av feber, trötthet, utslag och anndnings svårigheter. Men skamm den som ger sig !

Mitt i röran blev jag åter sambo under juni med en kärlek sedan 2008. Vi kämpade på för varandra och jag är evigt tacksam för honom och all hjälp som han ställde upp med.

I Juni gick min anställning ut och det var kanske tur i oturen. Jag hade snart fått be om uppsägning oavsett då min kropp skrek av smärta, utslagen av att kämpa med allergin, oron kring att bli just sparkad men även allt runt om. Skräckslagen över att förlora min fina trofé, lägenheten, kämpa jag på som en skollad bäver och tackar gud för a-kassa.

Den 12 Juli tog jag äntligen körkortet och jag va jätte glad och höjd till skyarna!

Min födelsedags present och grattis present till körkortet blev en bil från mamma och pappa.

Augusti

Min sambo och jag insåg att vi var bättre som vänner och kunde helt enkelt inte bo ihop. Vi flytta ifrån varandra i mitten på augusti och detta kan ha varit det viktigaste jag har gjort för mig, under de närmasta fem åren.

Det blev några väldigt hårda månader, med förlust av släkting, saknaden av någon som kunde hålla en uppe och peppa en, bry sig om och bli ompysslad av. jobb sökandet gick och går segt och ekonomin var värre än någonsin.

Jag hittade botten på min tillvaro och insåg att något måste jag göra. Jag hade en idé men kunde inte komma igång, viste inte var jag skulle börja, vem jag skulle vända mig till och hur jag skulle forma den.

Men den 5 november kom min start på en ljusare tillvaro, fortfarande hård, men helt klart med en tro på en mindre deprimerande känsla. Den möjlighet och känsla som jag har längtat efter i många år. Jag gick in genom två stora dörrar och presenteras för min handläggare, hon som nu mera ska sköta min ekonomi och kontakt med a-kassa, jobbsöken, af handläggare osv.

Hon drog ut den där glada, flamsiga och utåtriktade personen, den personen som jag trodde att jag hade förlorat. Men där satt jag sprudlade av engagemang och glädje över att få tala högt om min idé. Jag fick äntligen vara jag igen. Hon pressenterade mig för en som jobbade i samma hus som henne och jag kan inte med ord beskriva hur min kropp skrek av lycka när jag insåg att det var många som tyckte om min idé.

Jag har gått en projektledar kurs som jag kasade in på av en ren tillfällighet, jag kommer i vår antagligen att gå en sex och samlevnadskurs på högskola. Fatta att jag ska läsa om detta på högskola. Dock får jag först hoppas att jag kommer in annars får det blir till hösten istället. Oavsett så ska jag göra det !

Jag har fått hem materiall så jag kan utveckal kunskap och metoder och hanteringar av olika situationer.

Nu är jag nära en riktig start och att få komma igång på riktigt. Jag är stolt över mig och min framgång. Men framför allt är jag lättad. Fast jag fortfarande kämpar med att behålla lägenheten, hitta ett jobb som jag kan ha vid sidan om projektet och framför allt ta mig framåt. Så är jag grymt stolt över migsjälv och mina sista två-tre månader har gjort mig stark och självständig på en ny nivå.

2013 ska bli spännande, roligt, framgångsrikt och MITT ÅR!

Att det är så många som läser min blogg.

Ni är mellan 40-50 personer som läser och jag är jätte glad för detta.

Dock är jag nyfiken på om det är något som ni undrar över eller som ni vill veta mer specifikt om ?

Jag har ju inte uppläget helt klart för er och inte riktigt för mig heller.

Det är ju det som jag jobbar på nu och det är fantasiskt spännande, att känna struktur och exakta riktlinjer utvecklas och sättas.

Ni får fråga vad ni vill och jag kommer svara.

Då ni hjälper mig samtidigt!

Åsikter är hjärtligt välkomna med !

Vad vill ni veta ?

Hej på er !

Hoppas att ni har haft en bra helg hit in tills !

Torsdags mötet gick jätte bra, fick ställe mina frågor och vi bolla framoch tillbaka och jag fick dela med mig av mina tankar och funderingar. L hjälpte mig med att fundera fram en bra grund och jag tror att jag vet precis hur jag ska göra nu. Dock har jag fortfarande ganska mycket kvar och jag ska försöka göra det idag. Jag tror nog att det kan bli riktigt bra. Jag tror på mig och jag tror på mitt projekt !

Jag fick två böcker att låna också, så jag kan läsa på lite och ta på min mer kunskap och metoder osv.

Ska bli jätte kul att läsa och hoppas att jag får massor med inspiration!

Nästa år kommer bli ..... Legendary ! ;)

Spännande !

Dessutom är uppläget lite annourlunda nu ..

Jag ska dessutom göra en års resume för 2012 och dela med mig av mina mål och delmål till 2013.

2013 ska bli MITT år !! 

I´ll be back ! ;)

Kram Sofie !

Hmm, ja jag vet inte om jag borde kalla migsjälv för tanten eller någon annan heller för den delen.

men ja, ni fattar budskapet iaf, jag är glad!

Det tog sin lilla tid, men skam den som ger sig, jag är nöjd med dagens insats och imorgon kommer jag och L att ha massor att gå igenom och bolla och prata och hon har alltid så många bra idéer och intressanta sätt att se på saker och ting som gör att jag lixom hejar till.

Denna fina sak kom väl till anvädning idag !

Så nu kan jag sova gott inatt bara så ni vet ! :D

Sov gott ni med, nu ska lille man få gå en runda till sen ska jag minsann bädda ner mig framför en film eller nått. Imorgon har jag en tid att passa och efter det blir det gymmet. Underbart !

Natti natti på er !

Kram Sofie !

Äntligen släppte det, satt och titta på en tom sida sen tänkte jag jag måste hitta inspiration.

Gick in och tog mina papper och min mind-map och titta på den.

Sen tänkte jag att nu tror jag att jag har hittat lite struktur. Så ävenom det inte blev med sprakande motivation så skrev jag ner vad jag behöver ta upp och vad jag måste få råd om. Saker osm jag inte riktigt har landat i eller vågar ta plats med. Så det ska jag göra, sen har jag skrivit ett exempel, är ganska säker på att L kommer ha massor med åsikter om det. Så det kan bli intressant och kul.

Jag är lite nervös och velig inför detta, då jag inte riktigt kan få grep om det.

Jag vet inte vad jag ska skriva eller hur jag ska skriva eller hur mycket. Jag vet när jag kommer igång, men glöden vill inte finna mig riktigt. Men den kommer, imorgon vet jag att jag kommer gå ifrån L med massor av inspiration och idéer. SÅ det är lungt. Men det är lite frustrerande just nu.

Men lite har jag fått gjort iaf och nu ska jag äntligen få sätta mig och kolla lite böcker osv.

vilket jag tycker är grymt intressant och "kul".

Ska även kolla igenom några grejer till och skriva ner vad jag vill fråga henne om råd och om hon har någon idé.

Åh, det ska bli skönt att komma tillbaka till vardagen. Den 7 Januari börjar ett vik på Albano och det ska bli skönt.

Ha lite att göra och få struktur på allt igen. Inte sitta hemma och glo. Även om projektet tar sin tid och jag är iväg och grejar så tar det långt ifrån så mycket tid som jag skulle vilja slå ihjäll om dagarna:P

Jag vet mitt mål med projektet, men till dess måste jag ha annat att göra också.

Men tillbaka till skrivandet, så det blir gjort och snyggt måste det bli !

Detta är viktigt för mig !

Kramar sofie

God morgon!Hoppas att ni har sovit gott!Jag har sovit lite halv dant. IBS:en har bråkat så jag har mest mått illa och vänt och vridit på mig. Så jag gick upp vid 08.15, tog ut Lodde på en liten morgon promenad och var faktiskt helt lugn i kroppen. jag tänkte på går dagen och hur mitt lilla huvud har gått på högvarv de närmsta dagarna. Framför allt igår.Funderade fram och tillbaka och kom på att jag ska träffa min " mentor" imorgon. Om jag inte har fel för mig. så idag slå jag försöka skriva ner några saker som jag vill ta upp med henne, lite material ska kallas upp, se om jag kan hitta min litteratur som jag ville köpa hej och läsa på. Sen ska jag skriva ihop mina två förslag, så att hon kan hjälpa mig med det.Shit, jag har lärt mig så mycket sista fem-sex veckorna och jag lär mig nytt hela tiden. Det känns så fantastiskt och jag har en hemlis, jag hoppas så att jag kan dela med mig av den innan Januari är slut. Men nu ska jag bollar lite idéer med migsjälv till jag sätter mig och skriver ner det. Måste försöka sova nån timme med, sover bättre när det låter och rör sig lite i huset. Min lista på mål och delmål, förhoppningar osv kommer snart hoppas jag. Jag har tappat stinget just nu. Men det kommer!!:) Ha en fantastisk dag i det grå!Kram Sofie

Idag har varit i riktig skit dag. Morgonen va bra och i helheten har den väl inte varit dålig.

Men längst inne i mitt innersta så har jag känt mig färdig för att gråta hela dagen.

Jag satt mig för att skriva på ett förslag, men det stod stil, jag satt mig för att läsa igenom lite material och kanske snygga till det här och där. Men min hjärna hade stängt av sig.

Jag började fundera på om jag verkligen gör rätt, är jag veeerkligen redo ?!

Då ungefär i samma stund om tårarna va på ingång kom jag på migsjälv.

Bara för att jag just idag inte har full koncentration och presterar på ett papper betyder inte det att jag har valt fel !

Jag ska inte gå med förlust ur detta!!

Så jag skrev ihop hur jävla sketen denna jäkla dagen var. Sen när det hade runnit av mig, tryckte jag på spara och döpte den till "alla har en dålig dag, du också"

Jag började min text som en äkta pesimist, en riktig Sur-F.... Men avslutade texten med att peppa migsjälv, göra klart för migsjälv att jag faktiskt kan stänga datorn och skit i världen när jag vill.

Så det gjorde jag. Jag stängde datorn, tog lurarna i öronen med min lista som jag har på gymmet, riktig power och feelgod musik och sen tog jag lodde i kopplet och gick ut i regnet.

Jag gick en tur med honom, stod och glodde ut i mörkret medan han gick och nosa som besatt i gräset.

När jag kom hem så mådde jag bättre.

Det är dagar som denna som man måste påminna sigsjälv om varför man är så jävla bra.

Det hjälper när ens goa föräldrar säger " Amen sofie, skit i det. Det löser vi", tanken som far i huvudet på mig då är. "Men varför ska NIII fixa det, JAG borde fixa det själv." Pappa svarar " varför ? du är väl vår dotter ?!"

Även om hjälpen kanske inte blir aktuell, så är det skönt att veta att den finns där.

Jag hoppas att ni går och lägger er med ett leende på läpparna.

Massa kramar , Sofie