ca 19.30

" Bra! Andas, bra där!" Hör jag och tittar upp när värken börjar lägga sig, i ena handen har jag ett fast grepp i min trygghet, Niklas.
Vid min sida står en ung tjej, blond hon presenterar sig som Veronika och hennes kollega som håller på att ta fram till droppet heter Madde. Två snälla ansikten. Detta känns bra, men nuu gör de ont igen.

" ta värken och när den är klar ska jag undersöka dig Sofie, okej?"
Som om jag har ett val:)

"3cm och helt utplånad tapp, kanon ! Då får ni bli kvar, ville du bada?" -ja tack

Jag ser på Niklas som ger mig en lugnande blick, sakta går vi till de andra rummet där Madde har tappat upp ett bad. Niklas hjälper mig av med kläderna och masserar mig i ryggslutet under värkarna.

De blir en timme i badet och sen tycker jag mest att det bara är jobbigt. Så vi går upp, jag får på mig de fantastiskt sköna nättrosorna och en sjukhusrock, tillbaka till vårt rum. En pilatesboll plockas fram för att hon ska komma ner. Lustgasen kopplas in.

Runt 22.30

"6 cm, Jätte bra ju!! De går fort!" Veronika gör en ny undersökning, åh bara!? :(
Jag tycker att de går sakta och jag tycker inte att lustgasen hjälper riktigt.

Men vi jobbar på. Skam den som ger sig!

02.00

" Sofie, du är fullt öppen. Det är jätte bra. Men bebisen har kasst upp igen, så nu vill jag att du ställer dig upp och du får inte krysta. "

Vadå upp igen??
Hon var ju fixerad, hur kan hon ha gått upp igen då, är inte fixerad...fixerad??

Stå upp?
Måste jag? Frågar jag mellan en värk som även tyckte att jag skulle krysta. De där med att inte krysta va lättare sagt än gjort minsann!

" krysta inte Sofie ! Andas!" Hör jag Niklas säga.

Okej, upp och stå och håll Niklas i handen på andra Sidan sängen. En dragkamp som tycktes vara i en evighet startade och aldrig har jag varit så trött, utslagen och förstörd.
Krystvärkarna var inte lika smärtsamma som värkarna, nu var de jobbigt att stå emot att krysta, fruktansvärt jobbigt.

Jag hör nånstans att Madde säger att hon stängt lustgasen, dessutom har förlossningsläkaren kommit in, när kom hon?

Då och då tittar jag upp på Niklas. Han ser hjälplös och orolig ut. Gång på gång påminner han mig att andas, inte krysta snart är de över osv. De syns tydligt på honom att han hatar att se mig såhär, att inte kunna hjälpa mig. Men om han bara viste hur mycket det betyder att han är där, framför mig. Hans ord går rakt in i kroppen på mig.


03.00 ungefär

" Okej Sofie, nu får du komma upp på sängen igen. Lägg dig på rygg också ska du få börja krysta!"

Äntligen!
Fy fan va ont de gör och trött är jag!
Niklas hjälper mig och precis när jag lagt mig kommer en super krystvärk, oh shit!
Nu gick vattnet!
" nä, inte riktigt * en till krystvärk och poff!!*.. där kom de!!"

"Hon har bajsat i vattnet, nu sätter vi fart, Sofie, nu vill jag att du tar i. Släpp Niklas hand och ta tag under knäna och när nästa värk kommer så tar du i med allt du har!"
Säger förlossningsläkaren.

Okej, ut med ungen nu! Tänker jag.
Här kommer värken och Niklas står vid sidan om " kom igen nu, ta i !!"

" dra in luft och snabbt på de igen!! " Hör jag madde säga.

Två till, hon kasar in för mycket igen. De blir sugklocka. Jag bryr mig inte om hur hon kommer ut. Bara ta ut henne nu!
Jag känner hur min kropp inte orkar längre, att min energi börjar ta slut. Vad händer om jag inte orkar?!

En värk till, tar i för kung och fosterland. Jag tänker fan inte ge mig!

" nu är det nära Sofie, jag sätter fast sugklockan och i nästa värk så måste du ge allt! Så ska jag hjälpa dig." Säger fl-läkaren.

Jag tittar på Niklas, jag orkar inte!

Niklas tittar bestämt på mig, köp, nu är de så nära huvudet är nästan ut. Ge dig inte nu!

-ser du huvudet!?
Ja, de är inte långt kvar, ta nu i!!

En lång värk kommer och nu, åh herre i helvetes jävlar aaaaj!!!!!

" sluta krysta Sofie!"
Nu!? Ungens huvud är ju mitt i fiffin, ta ut henne!!!

Tittar ner och jag ser huvudet, Niklas tittar stolt och trött på mig, nästa älskling. Nästa kommer hon!

Och nu, nu tar du i de sista du har Sofie !! Madde och Niklas peppar på, bra, fortsätt ! Nytt andetag och sista krysten nu Sofie!!


05.01

De blir tyst runt mig, jag är så fast besluten att hon ska ut, de gör så ont men nu ska hon ut och jag hör Madde säga något men de går inte igenom. Plötsligt hör jag Niklas " sluta krysta Sofie"
Tittar upp på honom och plötsligt får jag något på magen och tittar ner, två stora mörkblå ögon tittar rakt på mig.
Niklas har bytt sida och står på min vänstersida och pussar mig i pannan.

En mjuk lugn röst säger "Nu är det klart älskling"

Madde torkar och buffar på Isabella som slutligen rensar luftrören och alla i rummet utbrister " såå ja!!"

Hon hade navelsträngen ett halvt varv runt halsen och dessutom hade hon sin hand i ansiktet vilket även gjorde att de blev än mer trångt att få ut henne. Men nu är hon här. En lugn, liten tös.

" Jag ska torka av henne och så.. oj, hoppsan! Ja tarmarna funkar iaf!" Säger Madde

Tittar ner, denna lilla skit ungen började sitt liv med att bajsa sin mamma på magen.

Inga komplikationer på varken bebisen eller mamman, 8 stygn för spricka men inget anmärkningsvärt.

3.3kg och 49 cm lång, en normalstor bebis sa dom.

Förlossningen gick bra, hade hon behagat komma ner ordentligt istället för att tvinga sin mamma kämpa för glatta livet stående mot krystvärkar i två timmar så hade de varit än mindre jobbig.

Jag kommer aldrig göra de med bara lustgas igen, men jag är glad att jag höll mig till vår plan, att jag fick uppleva detta.
Jag har aldrig känt mig så stark, svag och beslutsam i hela mitt liv och nu mer än någonsin vet jag hur mycket de betyder för mig att ha Niklas vid min sida, hur stark han gör mig.




Idag är Isabella 8 dagar, hon lyfter huvudet och vänder på de själv. I förgår rulla hon från sidan till mage och la huvudet upp på sin hand och tittade mot Niklas.

På hembesöket från bvc idag hade hon gått upp från 3.1 kg ( hon gick ner de första dagarna) och till 3.4 kg

Vi mår bra och äntligen börjar man hitta ett nytt mönster i vardagen. Aldrig har jag varit så tillfreds med livet som nu.

20 juli 2015, cirka 15.30

Aj, aj aj aj.. De gjorde ont.
Några till senare..

Runt 16.15
Oj..oj ojoj..aaj! Promenerar runt i lägenheten.

Sms:ar sambon och ber honom köpa mjölk med sig hem.. och berättar att de gör ont nu. Men de avtar säkert igen. Vid detta laget 40+7 hade jag på något vis fått för mig att de inte blir nån förlossning. Hon kommer alltid att ligga där inne. I tryggt förvar, där folk på riktigt måste gå igenom mig för att på något vis någonsin komma i närheten av henne.

17.15

Ååh gud! De gjorde ont och de va tre på kort tid..undra var Niklas är. Sms:ar och han är på väg, skit i mjölken. Bara kom hem!!
Ringer förlossningen, bada, riskudde och ring innan vi kommer.

17.40
Niklas trillar in och jag går i en cirkel i lägenheten, åh de gör ont nu.

Niklas käkar, jag ger mig på att duscha..Men nej, nä detta går inte. Ut igen, nu kommer de tätt, Niklas! Ring din moster!

Jag ringer Förlossningen och säger att vi kommer nu. Får en värk var 2.30 minut. Tar en värk precis vid ytterdörren. Ååh, nu.. nu går vi!!

Halva trappen och en värk till, vänta vänta iih, tänk så hinner vi inte?
Nu, snabbt ner till bilen!

In i bilen, åh fy va ont de gör!
Bilfärden minns jag inte, jag hade ont, va koncentrerad och allt jag tänkte var att vi måste hinna in. Värkarna gjorde ondare och ondare och shiiit nu måste jag gå ur bilen.. okej.. tackar för att hon körde och vi hör av oss!

Innan jag går in hör jag hennes röst " nu är de dags Sofie, du blir mamma!"

Mamma, min älskade Niklas ser både orolig och förväntansfull ut.
Min älskade, de kommer gå bra.

19.15
Vi blir visade till rum 18 och jag får två värmekuddar och blir lovad ett bad. Men först måste dom undersöka mig, läkare kommer snart. Jaja, skynda.. något som lindrar.

En värmekudde på magen och en i ryggen, Niklas masserar lätt och värkarna kommer tätt nu, guuud va de känns nu. Men fullt möjligt att leva med. De ska göra ont att föda, det är bra.

fortsätter imorgon

Just nu ligger jag i sängen eller snarare halv sitter med en liten snart 7 dagar gammal flicka liggandes envist snuttande på sin napp.
I nästan 1.5 timme har vi gått och myst bara medan jag skumpat henne på rumpan och masserat lille magen då de vårt lite magknip. Sedan var de dags för mat, nu hoppas jag att hon ska somna snart. Hon föddes 05.01 den 21 juli och som jag förstått de som blir de lätt att barnet är extra vaket någon/några timmar innan och efter födseltiden.
De har hon även bekräftat lite, runt två piggnar hon till och jag vart fullt öppen vid två sen är hon ganska pigg fram till runt fem. Men nu ser de ut som att jag är på väg att vinna. Hon börjar slumra till och ligger och blundar. Skönt, då får jag kanske somna lite tidigare:). Men sen sover hon oftast iaf 3 timmar idag efter detta vakenpasset.

Tänkte bara titta in och berätta. Den närmsta veckan har varit tuff, inte på grund av henne, hon är väldigt medgörlig och lätt. Men av andra anledningar. Men på återseende!

Hej på er eller go kväll.

Dagen gick jätte fort, vi sov ganska länge och sedan blev de en runda ut till sambons syster som va sällskapssjuk och ville ha hjälp med lite saker. Skönt att röra på sig även om de kommer lite förvärkar och sådär med lite mellanrum.

Nu har jag dock ont i ryggslutet och åter igen kommer de lite förvärkar från och till. Men jag har givit upp att de ska komma igång. Jag har ställt in mig på att jag kommer få bli igångsatt i slutet på månaden.

På tisdag hoppas jag dock på att jag får en hinnsvepning, kanske vi har tur och får igång de då. Men ja, hon är väl för nöjd. Just nu känner jag bara att hon inte får plats längre, magen är inte längre gravidrund utan den är mer kantig efter hennes ben och kropp så att säga.

Men men, hoppas ni får döva gott sen:)
Puss!

Efter att ha surat en stund gick jag upp och gjorde frukost och satt mig i köket och åt.
Jag hade mycket i huvudet med planer och kände att jag behövde sortera och få ordning på kaoset i mitt huvud. Även komma på en lösning.

Så med teet i hand och morgonsolen i ansiktet bör jag jag spåna och till slut kände jag att detta är de bästa jag kan åstadkomma just nu, så detta blir den nya planen som sambon får presenterat för sig.

Jag vet att de oftast löser sig på ett eller annat vis. Men samtidigt behöver jag ha nån plan för att inte bli knäpp. ..

Jag gick och la mig igen vid nio och tänkte att de är söndag och kommer inte hända något vettigt idag, dessutom är de inget toppen väder.

Nu blir de snart lite mellis, de blir ingen unge idag heller verkar de som. De får nog bli hinnsvepning på tisdag ( tror jag att de va) och sen får vi se. Hon verkar helt ointresserad av att komma ut.

Vi ses!

Detta är ju skit löjligt.
gick hela dagen igår och hade ont mer eller mindre hela tiden. Va helt hundra på att de var på gång och hade riktigt ont med värkar på ca 20 minuters mellanrum i flera timmar under kvällen.
vaknar nu och de är som bortblåst.

Bara löjligt att hålla på såhär ju, kom loss nu annars kan de ta mig tusan va så.

Hungrig och bitter är jag också.

Vaknade av en jätte förvärk. Just när jag vaknade så trodde jag att jag var kissig så jag gick upp och kissa direkt för att de gjorde då ont.

Har de sista dagarna fått som kraftig mensvärk när jag är kissig, bara lugn. De är inte uv, de är bara att lillan trycker på röret och runt om. Iaf, så jag gick direkt för att kissa men de kom inget direkt.. då insåg jag att de kanske va förvärk, så jag blev sittandes en liten stund. Sen gick jag tillbaka in och la mig.

Nu ligger jag här, halv trött, små ont som var morgon nu mera och ett unnerligt sug efter mannagrynsgröt!
Jag älskar de, men brukar inte äta de på sommaren precis:'D
Men de får nog bli en skål sådan om en liten stund, spelar ju ingen roll när man äter de egentligen;)

Hoppas att ni får en bra dag!
Puss!

Blev morgonrunda med vår lurviga när sambon gick till jobb och sen decka jag en timme.. nu har jag dammsugat lägenheten, bäddat sängen och ätit lunch. Om en timme ska doggyn ut igen och tills dess ska jag se på de okända och dricka en kopp te.

Sen ska jag fixa akvariet och även se om jag kan bli klok på sambons akvariet med. De har fått nån alg grej som vägrar ge med sig. Så får väl köra lite forskning och se om jag kommer på problemet.

Dom där jäkla räkorna vi köpte till mitt akvariet har totalförstört mina växter också. Så jäkla sur blir jag, för de va riktigt fint med allt och jag tänkte att de är roligare med räkor som rengör än en ful mal. Men nu ser akvariet förjävligt ut ist.

Men men.
Hoppas att ni har en kanon dag:)