Jag skulle skriva en kommentar på ett inlägg hos en bloggare, en stor bloggare. Jag höll inte riktigt med de hon skrev och tänkte inte vara otrevlig eller något sånt. Bara ge de en annan synvinkel.

Jag skrev min kommentar, läste igenom de och insåg att oj, nu får jag nog förtydliga de där. Börja min mening " och jag menar inte att..." Låste vidare -hmm, de kan bli illa. " Jag menar inte att de är fullt att ha kurver" och fortsatt läsa - nja, de låter ju...hm nä. Jag orkar inte. Vad jag än skriver så kommer folk bli sura och jag orkar i te förklara mig så de blir ett skit långt i lägg när de kunde varit tre rader.

Förr fick man ty ka annorlunda, de var okej, ingen hoppa på dig, ingen direkt ifrågasatte eller börja ge sig på dig för de. Idag har " åsiktsfrihet" gått över styr.

De har blivit mer en rättighet att jämt och ständigt kasta ut sina åsikter, personangrepp är inte längre något olagligt, de är snarare ännu ett sätt att utnyttja sin åsiktsfrihet.
Alla socialamedier är fulla av de, du har en så stor möjlighet att kunna vara vem du vill, var du vill och tycka hur du vill om vem eller vad du vill.
Människor har i te längre ett filter. Vilket gör att om du ska lägga en kommentar och inte "kränka" någon så måste du komma ihåg att lägga in massa förklaring går till allt du säger.

En kommentar på en egen bild i soffan, små fläskig en lördagkväll med chips och dip framför dig med texten " idag är de tjocklördag" eller " idag tjockar vi oss" då kan du vara säker på att du får fler kommentarer om att de är inte fel att vara lite mullig, de är vackert med former, blablabl.

Eh..jag är på bilden..

Jag orkar inte.

Ska de vara så här världen ska funka, ska alla gå som konfliktälskande, bråkkåta lättkränkra tickande bomber?:/

Go morgon!
Idag är det fredag, vilket betyder sovmorgon, oftast. Vanligt vis bara 30-40 minuter, men ändå. Hela veckan har jag fått väcka henne för att komma iväg till dagis. Idag ska hon inte till dagis, är tanken och när tror ni att hon vaknar då!?

Jo, 06.45 Jag tänkte igår kväll att de skulle bli så skönt så att få sova lite längre och inte vakna till larmet, oftast så ligger hon länge och drar sig, man hör att hon är vaken men hon gör inget ljud ifrån sig direkt.
Blir hon uttråkad kan hon ropa på mig. De är ändå helt okej ju. Men nä idag gallskriker hon kl 06.45 och när jag förvirrad och yrvaken ramlar in till henne så säger hon lungt "mamma!" och börjar prata massa bellasnack. Jag är så trött så jag vill explodera av besvikelse och ilska. Varför kan hon inte bara sova när vi har ledigt och vakna vid denna tiden på dagisdagar när vi ändå ska upp vid 07.

Jaja. Vad är där att göra.. De är bara att gå upp. Hon ger sig inte och jag börjar nog gråta om hon börjar gråta eller skrika.
Så de är väl en sån dag idag.

Var är kaffet?(vinglar iväg)

Hej!
Alltså jag är lite upprörd, jag är ett disneyfreak, älskar disneyfilmer, ja de flesta iaf.
Jag kollar oftast via netflix eller viaplay och castar till tvn. De är så jäkla smidigt och jag älskar de!

Men nu har jag letat efter klassiker för mig och dottern, djungelboken, skönheten och odjuret, aladin, micke och molle, björn bröder osv, jag vet att sist nämnda inte är från Disney. Men alla dom klassiska och som blev typ super populära när de kom ut de finns i te med. Hälften av dom so. Kommitupp när jag sökt är nåttoch jämt bra många år så glöttiga. Jag tycker om filmer som aladin, skönheten och odjuret( har och är en favorit, oslagbar favorit) , micke och molle, askungen, björn bröder, djungelboken! De är filmer som ligger varmt om hjärtat för att de finns en meningen, en underliggande mening och tanke med dom.
Många både barnprogram och filmer är gjorda som för att idiotförklara barn idag, en del barnprogram so. Kommer på barnkanalen och junior och så dö. Slår jag helt enkelt över från, Bella ska inte se på skit som gör henne till en otänkande individ.

Biet maja, dinosaruetåget, Daniel tiger, sofia den första är ocksp en favorit och liknande de ser hon mest på de är barnprogram som hon själv väljer om hon får trycka på plattan och välja och kommer de på barnkanalen blir hon super glad. Sen ser hon på visa endra omde visas på bolibompa eller kanalen, hon ser sällan hon gåroch grejat med något den hör hon att de kommer något hon gillar så går vi. In och tittar lite och sen går hon igen.
Jag har alltid tv på för jag vill ha bakgrundsljud. Sen är de sällan som jag sitter vid den.

Men varför netflix finns inte dessa filmerna hos er?
De kan väl inte bara vara jag som saknar dom?

Utbildning är ett tufft val, när man är 14-15 är så ska man bestämma sig framtid, mer eller mindre sitt liv. Ändå går man inte rösträtt, tillåtelse att bestämma över något annat som rör sitt liv, inte köpa alkohol eller droger, inte själv besluta om en piercingar eller tatuering ska sättas på sin kropp. MEN göra valet till ditt framtida yrke. De ska du kunna bestämma, de valet ska du vara mogen och redo att ta beslut om.

När jag va 13 är fick vi bestämma en plats att praktisera på i en veckaeller om de va två. Sånt gör man nog inte längre, men jag valde att praktisera på en förskola relativt nära min skola, jag har alltid älskat barn så de var ett självklart val för mig. Två dagar på praktiken och jag lovade mig dyrt och heligt att aldrig jobba med barn, de va hemskt!!!

I åttan fick vi välja en ny praktikplats på två veckor. Nu valde jag ett fik i staden jag bor i. Ett litet, relativt ny öppnat fik på handelsgatan i stan. De va mycket kallskönkejobb, servera kaffe, te, små kakor, mackor och lätta luncher, jag älskade det. Jag kom alltid tidigt till jobb, gick inte från ägaren nästan vad mig gå. Jag fick efter bara nån dag själv stå i köket och göra rörerna till smörgåstårta, mackor, baguetter osv. Jag hade hittat min plats och jag var duktig på de!

I nian på vårterminen var det dags att gå till aulan, vi skulle träffa elever och lärare som hade ställt upp typ ett informationsbås och ville berätta, hjälpa och locka nya elever till sin skola. Jag ska vara ärlig, jag gick dit, till aulan, gick ett varv och gick ut och satt mig på gården. Hur ska jag veta vad jag vill plugga till? Hur kan jag veta nått alls?

De var många i min klass som hade valet självklart för sig och de fanns dom som var så stressade över att behöva göra valet så de hade magont, gråtfärdiga och oroliga. Jag var någonstans där emellan. Några veckor senare var det dags att välja. Vi skickades i små grupper till datorsalen och där fick vi små lappar med vår inlogg på.

Där satt vi, 10-15 stycken nioklassare och skulle bestämma vad vi skulle göra efter sommaren och sedan kanske jobba med resten av livet. Jag valde hotell -restaurang som förstaval, sedan visste jag att mina betyg var pinsamt dåliga, så jag valde samma fast på IV och sedan vanlig IV.

Jag kom in på IV hotell - restaurang och hjälp vad roligt de var!
De mest utvecklande, lärorika året jag någonsin hade haft. Sen kom de igen, valet, jag skulle ju in på gymnasiet. De hade öppnat en ny skola, allt du behöver var att du var godkänd i grundämnena sen va de dit. Jag sökte i på hotell - restaurangskolan igen och på den här nya skolan. Denna gången var de inte svårt, ingen ångest, oro eller stress.

Jag kom in på den nya skolan, ja, de va väl bättre än inget, hamnade i en fantastisk klass, med ett gäng sjukt roliga tjejer och okej lärare, rektorn var udda, men ja.

Skolan var fortfarande under uppbyggnad när vi börja, vi hade ingen gympasal, ingen matsal, nätt och jämt klassrum. Men de gick. Jag älskade min klass och lärarna va ganska gia med.
Efter två veckor på fredagen började en ny tjej i klassen, hon hade gått den utbildningen på den skolan som jag valde som förstaval. Tänkteinte mer på de, helgen kom och på söndag kväll vid kanske 19 ringer de hemma. De va till mig.

Jag hade fått en plats på skolan!!
Jag hade fått den plstsen som tjejen släppt och jag kunde börja dagen efter. Jag kände hur jag splittrades, åh.. jaha nu hade jag inte haft en bra relation med min klass i grundskolan, några av dom so. Jag hade haft svårast med gick isf klassen över mig på den skolan. Jag var både starkare, mer självsäker och obrydd om andras åsikter nu än i grundskolan. De sista året hade givit mig så mycket. Så med en klump i magen tackade jag nej och fortsatte på samhäll-kulturutbildningen.

Detta är och förblir mitt största misstag någonsin. Jag vet att mina föräldrar antagligen hade låtit mig välja, men om jag hade varit tvungen att ha en vuxens godkännande så kanske dom hade lagt sig i mer och frågat varför jag la en dröm som jag brunit och väntat på sedan tre år tillbaka.

Jag valde bort min dröm av rädsla för att ännu en gång springa på folk som sårade och skada mig under tre år. Som gav mig magkramper, tårar och dålig självkänsla. De tog ett år för min lärare på iv att fylla ut de rummet i min kropp med styrka, kunskap, självkänsla att känna känslan att detta kan jag!
Inga förnedrande blickar och elaka kommentarer, i två veckor hade jag gått till skolan glad, peppad och insåg hur kul de var att plugga!

Jag är inte som då, nu är jag stark, tålig, envis och ju mer någon stor sig på mer ju mer motivation har jag att gå framåt. Kanske på gott och ont.
Men inget peppar mig som när någon säger att jag inte kan.

Nu är det dags att ta mig in på universitetet, jag vet vad jag vill uppnå, vilket sorts yrke jag vill ha, men de är inte en utbildning och jobb man bara får . De är en process i yrket att komma dit.
Jag ska göra mitt sista tiden få val i livet i början på nästa år och be till gud att mitt högskoleprov går bra. Nästa år blir ett spännande år, de kommer hända mycket, många val och beslut. Spännande!

Nu ska jag hänga upp tvätt!
Puss!

Go morgon!

Imorse vaknade både jsg och bella utvilade, de stod dagis och matteprov på morgonschemat. 08.30 lämna jag bella. Sen vidare till donkan där jag blev dö förvirrad av kassörskan. Och sen vidare till skolan.fastnade med min gamla mentor och prata om diverse saker i 30-40 minuter och blir sen till provet, nu är de flextimme, så jag har två olika pass som jag får komma när jag vill till om jag vill dit.

Gick bort ich gjorde provet och sen hem. Nu sitter jag i soffan. Ska äta frukost och plugga några sidor matte sen är de dags att hämta hem dottern igen.
När vi kommit hem så kommet pappa och sätter upp resten av trappräcket och busar med bella antar jag, förhoppningsvis kommer en barndomsvän och hennes son förbi också. Alltid mysigt!

Tänk att vi har känt varan sen 11-12 års åldern och vi har tappat bort varann i perioder men alltid vetat att om vi skulle behövt varann så hade de inte varit mer naturligt än att ringa bara. De är så skönt att veta att hon finns där. Känner mig och min historia bättre än någon annan och med henne bara är jag.

Och nu har hon fått en son och jag en dotter där de skiljer knappt tre månader bara. Så mysigt och härligt!

Men iaf, snart börjar julledigheter och jullov och allt mysigt med denna årstiden!

Och jag ska sätta mig och kolla möjligheter och tema på hur jag ska bygga upp vloggar och sådär på bloggen. Jag längtar och tycker att de ska bli dö roligt. Tro nu inte att jag sitter och tänker att jsg ska börja vlogga och bli superkändis. De är inte de jag är ute efter, utan de som ska bli spännande är att prova de, jag är nervös inför att filma, inför hela grejen attprata med ingen och alla typ. Förstår ni?

Min favorit vloggare är utan tvekan Helene(hilen) torsgården. Ääääälskar denna tjejen, hon har så härlig energi och påminner mig så mycket om en tjejkompis som jag typ bodde granne med i 20 års åldern. Jag trodde alltid att hon skulle bli en modeikon, med typ eget sminkmärke och typ chef på en super lyxig modebutik osv. Den tjejen hade driv och ett kreativt tänkande utan desslike!

Men, nu ska mitt huvud få släppa taget en timme, sen ska här plockas undan och sen matte eller tvärt om..
Äh, vi hörs kanske senare :)

Hej på er!

Alltså, höre ni.
Jag behöver fler timmar på dygnet!
Hur många gånger har ni hört någon säga de, och hur många gånger per december de sista 10 åren har du hört någon säga så?

Jag säger de året om, minst 5 gånger i månaden, och de värsta är att sen jag blev mamma så känns de som att dygnen går fortare och blir kortare och kortare.

Idsg har jag visserligen fått ganska mycket gjort, men de känns som jag borde fått mer gjort, eller jag skulle vilja hunnit med mer, matten gick inge bra, jag har inte ro eller koncentrationen till de och jag fick låna svärmors super miniräknare och alltså.. Jag kunde knappt klura ut hur jag skulle starta den. Så sorgligt! Haha!

Just nu sitter bella och ser på Daniel tiger i sin fåtölj som hon fick av sin farmor,jag tror faktiskt att faster har haft den till och med!
Älskar när man kan återanvända!

Vi väntar på att N ska komma hem och jag sitter i soffan och dricker en kopp te. Jag har ont i halsen och är faktiskt lite snorig. Jag hoppas verkligen att jag inte blir sjuk,jag har febervärk i ryggen och i huvudet och körtlar runt halsen och i halsen är svullna. Men jag hoppas innerligt att de ger med sig om jag lägger mig tidigt och tar de lungt några dagar. Nu har jag fått ordning relativt bra så till måndag borde jag kunna släppa på stressen.

Imorgon är bella hemma med mig, hon går bara på dagis måndag-torsdag om jag inte måste till skolan eller jobba.

De här med video får jag försöka ge mig på imorgon ist:/ sorry!

Hej på er!

Egentligen så tänkte jag spela in en vlogg och berätta om vad som häntsedan sist, men alltså dagarna går i ett just nu. Så de får vänta.

Vi har flyttat, ääääntligen!
Vi går nästan kommit till rätta, Bella stormtrics, vi med givetvis och visst de är lite mkt lärande gör bellas dagis och så. Men vi vill in i de sista slippa byta, och vi trivs så bra med fröknarna och hur den fungerar och Bella ääälskar de.

Våren är ut att bli annorlunda till hur vi tänkte oss och vi spanar på en ny idé just nu, vi klarar oss alltid, och de va nog lika bra detta. Men de hade varit gött om de nångång gick våt väg.

Men inte hänga läpp, ingen katastrof skedd här inte?

Nu blir de film och slöe till läggdags!
Vi hörs imorgon, ska försöka spela in en video efter dagislämning, vi får se!
Puss!