Alltså, jag blir knäpp!

Min dotter är snart 4 månader, inte 15 veckor och 3 dagar, snart 4 månader!


När jag träffar andra med barn så frågar dom alltid hur gammal Bella är och jag med såklart.

Idag fråga en i butiken hur gammal hon var och jag svarar " hon är snart 4 månader"

- Oh, okej..så va e hon då?
Jag tittar frågande
" vadå? Hon är snart 4 månader?.."

Och svarar " ah, men typ 15 veckor då?"
- Ja, jo..Men de är ju snart 4 månader. Hur gammal är din?:) Svarar jag

"Åh, min lilla pojke är 22 veckor, börjar bli stora killen!" Säger hon och lägger sin hand på den lilla pojkens huvud som står bredvid henne.

2 år, då?
Hon tittar som om jag är den konstiga..

Alltså, folk har gjort uppståndelse angående en blogg där en ung tjej skriver om att hon motvilligt tagit hand om sin lille son och en dag bestämt sig för att byta bort honom mot ett flyktingbarn, en liten tös.
Givetvis är det fejk och givetvis gör hon de för att få läsare. Att jag dessutom " är så dum och skriver om de" gör förmodligen att hon bara får fler läsare.

Men jag tänker inte spy om att hon får fler läsare, att hon ljuger, hur sjukt det är eller liknande.

Som mamma till en snart 4 månaders liten vithyad, ljushårig, blå ögd fruktansvärt vacker flicka ( såklart tycker jag de, hon är mitt barn. Mitt allt, min ögonsten.) sitter jag nu gråtandes med min lilla tös sovandes i famnen mätt, varm, ren och nöjd och jag kunde inte må bättre för hennes skull men är förstörd på grund av mamman.

Denna kvinnan älskar förhoppningsvis sin son lika mycket som jag älskar mitt barn, om hon inte gör det får han mer än gärna flytta hem till oss. För i mina ögon är det förjävligt att hon använder sin son som nån jävla reklampelare. Hon smutskastar honom något så otroligt mycket att hon inte är värd att ens vara mamma, inte till något barn alls och jag kan inte förstå hur man kan få för sig att göra på det viset.

Det är vidrigt och jag får hejda mig från att få ett utbrott här hemma i soffan.

Jag blir dessutom arg på mig själv för att jag låter mig påverkas av detta. Men det är svårt att låta bli. Hur kan man som förälder göra såhär?

Måtte inte barnet bo hos henne och du tjejen med detta agg mot ditt barn. Vill du inte ha honom så är du välkommen att lämna honom här. Jag skiter i vilken jävla färg han har på sin hud eller hår. Antagligen blir vår tös lika mörk som mig när hon blir äldre och jag kunde inte bry mig mindre vilken färg hon har. Skärp dig!

Frågan är vem som är rasist fröken duktig.

Att ha " höstdepression" och en bebis är en utmanande situation. Jag har haft de sen tonåren, men blivit värre med åren, samtidigt har jag blivit duktig på att " bortse från de" och intalat mig att de är tillfälligt. Jag insåg inte att de va de jag hade från jag va i 24-25 års åldern och funderade på de.

Var höst blir jag jätte trött, får ofta huvudvärk, ont i kroppen överlag, lätt stött och nere. Gråtfärdig och dessutom blir jag väldigt asocial.
När jag insåg själv att de kom vid samma tid varje år så satt jag mig en kväll och googlade på symtomerna. En hel del artiklar om " höst/vinterdeprission kom upp.

Sån lättnad!
Att även om de inte finns något direkt botemedel så var det fantastiskt skönt att få ett namn, att de inte bara var jag.

Jag började gå och sola en gång i veckan, 10-20 minuter åt gången. De va så skönt och även om de inte var direkt d-vitaminer ( som jag började äta med) så gav de ändå nån sorts psykisk effekt, plus att jag fick en fräsch bränna som gjorde att man kände sig piggare och glad.

Drack mycket vatten och började träna ordentligt igen samt gå ut så fort de kom sol och en liten stund i övrigt för friskluft. Dessa fyra ( fem med tabletterna) egentligen väldigt enkla sakerna gjorde skillnad. Vi får se om jag får börja köra de igen, för de känns redan tungt och de går inte att gå i ide med en liten i familjen.

Så ni som känner er lite hängiga. Googla, de finns massor med information plus att du kanske inte ens vet varför du är deppig.

Kram!

Idag är det exakt ett år sedan jag plussade.

Ett år sedan jag hade mått konstigt i några dagar och fick nån impuls att ta ett test. Jag hade varit ledsen för att de " aldrig ville plussa" och jag blev så arg på mig att jag åter igen tog test utan att vänta in mensdagen.

Men de var ett plus, tänka sig att ett litet sträck på några få millimeter kan vara så viktigt och förändra hela ens liv!
Att något som knappt går att se med microskop och betyda så mycket att du inte förstår hur du kunnat leva utan henne.

Jag rusade ut med skum i håret och tvål på kroppen med en handduk runt mig till Niklas och berätta. Jag kunde inte ta på känslan, ta in de. Så jag promenera in i duschen igen och efter bara nån minut kom sambon efter. Ett känslomässigt kramkalas och för min del lyckotårar och sedan började en väntan, rädsla, lycka, förväntan.

Hej på er!

Igår blev Bella 14 veckor och idag va vi iväg på 3 månaders vaccination. Gick jätte bra, lite gråt och grävskopa kom. Men det gick över snabbt igen:)

Sen var tanken att vi skulle möta N i stan och göra lite ärende och titta lite. för mysandets skull. Men de regna så vi gi k hem ist, Bella deckade i samma stund som vi lämna bvc och hon har bara precis vaknat för att äta. Lilla pluttan?

Jag fick sova lite med när vi kom hem, så skönt! De är härligt att få ta nån timme på eftermiddagen:)

Nu ska jag hitta på något att äta sen sortera klart alla böcker. Jag har hur många böcker som helst och tänkte skänka till dom som vill ha. främst kriminalmare och thriller.

Säg till om du är intresserad!:)
Kram!

Go morgon!

Jag är ganska pigg och utvilad, himla härlig känsla!

Vi gick och la oss halv ett knappt och jag decka direkt, var så himla trött. Vid kvart över ett vaknar jag av att Bella skriker rakt ut. Hon måste drömt något jätte läskigt, så jag lyfter upp henne och gosar in henne ordentligt hos mig och hon lugnar sig ganska direkt. Vi brukar inte ta upp henne när hon vaknar på natten, oftast är de inte så att hon riktigt vaknar utan ligger mer och gnyr i sömne. Så då brukar de räcka med lite gung på rumpan och nappen sen brukar hon somna om lugnt igen.

Men jag tyckte de lät så hemskt och de finns ju gånger då de faktiskt är bättre att ta barnet till sig. Så trots att hon lugnade sig efter bara nån sekund så bestämde jag mig ändå för att hon fick sova hos oss istället.
Så jag tog kudde och täcke och bädda ner henne bredvid mig. Hon har sovit så oroligt de sista två-tre nätterna och jag kände att om hon sover hos mig så vet jag att hon kommer sova ett längre pass.

Så jag äntligen får sova ordentligt, så de blev 6 timmar och sen fick hon mat och nu sover hon igen. Så nu har jag ätit frukostshaken och ska passa på och lägga mig och bara slappa tills hon vaknar igen.

Ses sen:)

Hej på er!

Vid lite i elva begav vi oss till landskronahems kontor och sa upp lägenheten och skrev på avtalet för den andra lägenheten. Så himla kul, extra glad över att vi flyttar innan års skiftet, de känns som att vi får en nystart i årsskiftet.
Börjar fräscht i lägenheten och allt annat runt om. Härligt, längtar!!

Extra mycket längtade jag nu när jag va ute med Diablo och vagnen. De är ett jäkla meck med de, nu blir de hiss, vettigt badrum och Isabella får ett eget rum. Himla skönt!!

Vi ska se vad och om vi vill ändra på något i den nya lägenheten, jag tyckte om den. den va ljus och fräsch och badrummet renoveras efter vårt val. De gillar jag!:)
Är de något jag inte gillat här så är de badrummet. Annars har jag älskat denna lägenheten från första sekund!

Men nu ska jag ta en powernap, hoppas jag får en timme typ;)

Ha de gött!

Hej på er!

Ja, jag skulle ju göra en himla massa idag.
Men de gick inte som jag hade tänkt mig, klockan två satt jag mig för att mata Isabella och sen decka vi och jag vaknade inte från strax efter 18 och hon vaknade vid halv sju. Så ja...dagen försvann typ fort.

Men, de får väl göras imorgon istället då. Va ingen katastrof att de inte blev gjort men ja.. :P

Ni får ha en bra kväll:)