Jag har haften sån dag där vad jag än gör så känner jag mig dålig och lite ful.

Jag får flera fina komplimanger var dag av N, han har alltid låtit mig veta att han tycker ner att jag är vacker, att han tycker att jag är fin som jag är.

Men på något vis vet ju jag om att han tycker de, han attraheras och trivs med mig så pass mycket att han gifte sig med mig. Precis som jag älskar honom med all vad de innebär.

Sen är de som han säger att man får inte bli lat i ett förhållande, även om man är gifta eller tillsammans, så behöver man höra att ens partner tycker att man är snygg, sexig, vacker osv.


På min möhippa som en av de närmsta vännerna hade anordnat som även var brudtärna och toastmadame hade hon även ordnat så jag tillsammans med tjejerna fick gå på ett pass med poledance, något som. Jag har velat prova flera år.

Jag hade ju ingen aning så jag visste inte exakt vad jag skulle ta med mig, kläderna so. Jag hade på mig hade dom kastat vattenballonger på osv så jag tyckte de va lite obekvämt att ha de på ett träningspass.

När jag satt därnoch rota i väskan efter alternativ så sätter Carro sig. Id min sida och lyssnar på mitt mumel ett tag sen säger hon " vad mumlar du om Sofie?"
Jag har inget att byta till, bara bikini,Svarar jag.
Så svarar hon, vi är ju bara tjejer, träna i bikinitrosor och linne, de gör ju hon och vi andra ( tränaren)
Jag tittar osäkert på henne och svarar ska jag av oss alla tio träna i trosor? Ni är är smala, jätte smala jämfört med mig...

Hon tittar rakt på mig och höjer ögonbrynet och svarar " och ändå är de din möhippa vi är på.kom nu." Och reser sig och går bort till sin plats.

Jag vet att de kan låta lamt och jag brukar inte ha komplex på så vis med min kropp. Jag brukar faktiskt inte bry mig, trots att jag inte är helt nöjd.

Men av alla komplimanger jag fått genom åren och även om de kanske inte var tänkt som en komplimang. Så var de den finaste meningen jag någonsin hört komma direkt till mig.

Och den meningen använder jag och påminner mig själv med när jag ser mig i spegeln och tänker blä och då hör jag carros röst säga den meningen.

Tänk, hon sa de kanske i reflex och vast. Men de blev så viktigt för mig.

Kommer ni ihåg att peppa varandra?

Hej på er!

Satt mig nyss i soffan, helt slut är jag.
Bella har mardröm skrikit hela natten, ni vet såna hjärtskärande skrik rakt ut med jämna mellanrum. Jag får nån sorts adrenalinkick var gång hon gör så och blir jätte stressad av de. N vaknar inte som tur är för han ska ju upp jätte tidigt.

Hon är lite snorig, hostig och tradig och väldigt gnällig och klängig. Hon får gärna kela och mysa men jag kan inte ha henne på höften hela tiden dessutom blir man ju jätte trött av en sån natt.

Hon var på dagis, då lyckades jag gör några ärenden. Ringa några samtal och så. Men sen var de dags att hämta hem henne ihen och dom märkte på henne att hon inte var på topp. Samtidigt kan jag inte hålla henne hemma för minsta lilla dessutom är hon pigg och feberfri, det är bara att hon gärna vill mysa och så ist för dagistempot. Men jag får se hur hon är under kvällen och morgonen, i värsta fall får vi väl vara hemma imorgon. Vi får se.

De är svårt de där. Sen åh andra sidan så tycker hon Att de är kul med dagis och säger jag att hon ska till dagis eller frågar om hon vill till dagis. Ja då vill hon de och går mot dörren och tar på skorna.

Men nu väntar pommes i ugnen, jag ska snart steka upp minutbiff och göra bea.

Vi får se vad kvällen bjuder på, förhoppningsvis inte så mkt.