Jag säger alltid det. Fast jag innerst inne är skräckslagen och redo att ge upp så säger jag det ändå. Jag har lite svårt för att ge mig, jag fick under de sju månaderna på hållplats 261 lära mig att tänka ett steg längre.

Jag har också sedan 2012 haft enorm vilja och beslutsamhet om att få det som jag vill ha det. 2012 var det tuffaste och jobbigaste året i mitt liv änsålänge. Jag har inte gråtit så mycket som under det året. Jag är enormt tacksam för att jag hade min familj under det året!

Jag har lärt mig att jag är så mycket starkare och smartare än vad jag har trott. Jag har insett att jag klarar mig och att saker löser sig.

Mest av allt har jag insett att ibland är det en själv som är problemet. Man sätter för höga krav på sig själv och man glömmer attslappna av och va lite självisk.

Självisk är bra, till en vis gräns. Men så länge gränsen inte är nådd så ska man njuta till fullo anser jag.

Tvåtusenfjorton börjar hård, lite små grejer som inte har fallit på plats riktigt än. Men det gör de snart, det är jag säker på :)

Hejsan på er!

Ja, jag är här igen, ännu en gång så har jag något att gnälla över. Men jag hoppas att ni kan leva med det. 

Jag har haft det ganska enkelt med A-kassan(unionens). Faktum är att dom har varit ganska medgörliga under 2013. Men idag när jag skulle fylla i mina kassakort så kom det upp att jag ska ha anmält att jag är sjukskriven mellan 6/1 till i april någongång. Va fanken tänkte jag, dessutom stod det att dom ville ha ett arbetsgivarintyg (IGEN) från mig. Jag ringde upp dom, för jag tänkte att allt sånt har jag redan fixat.

Pappersarbetet kan jag nu, iaf när det gäller a-kassan. 

Jag förklarar att jag har skickat in både papper för studierna och för jobbet samt att jag absolut inte är sjukskriven!

Min handläggare brukar vara väldigt medgörlig och hjälpsam och det va hon väl egentligen idag med, men jag är så himla trött på detta jäkla pappersarbetet. Jag har gjort slut på en hel jävla regnskog under 2013. Det gör inte saken bättre när man känner behovet av att faktiskt få ut fullbetalning och att man har räknat med pengarna. Det är lite så när man inte jobbar fasta tider, alla pengar in om det så bara handlar om några hundralappar är guld. 

Iaf, jag förklarar gång på gång att alla dessa pepperna har jag skickat in men hon säger att det är information om att jag ska studera inte att jag studerar nu och dessutom inte på deltid. Jag förklarar då att på samma papper som jag skickade in om min naturkunskapen står det också att jag kommer att studera matematik 2b under en period. Det höll hon med om, men att det var inte information om att jag gör det, utan förfrågan om att få lov att göra det, med ersättning. Jag inser då att dom vill ha ett papper till. Med samma jävla information på, fast inte en förfrågan utan ren information "vad, när, hur och varför" mer eller mindre. 

Vid detta laget hade jag gått upp och ner i min frustation så länge att jag trodde att jag skulle expoldera, så jag valde att bara bli av med henne.Jag frågade vad eaxkt dessa balnketter heter och skrev ner dom.

Jag ringer sen min "mentor" på skolan och förklarar situationen, han säger själv "men jag vet ju att jag skrev det till dig och att du va uppe hos .. och fixade med det".. Jag blev så lättad över att han faktiskt höll med mig och dessutom utan att jag ens nämnt det för honom. Han menade att han förstår dom, men mig också. men han gjorde så gott han kunde för att underlätta för mig och som vanligt var han super hjälpsam och jag lugna ner mig.

Trots att jag har en underbar Mentor som alltid ställer upp och hjälper till, men också att jag egentligen har haft det himla lätt och inte behövt söka något jobb utan jobben har mer elle rmindre kommit till mig det sista året så känns det när det blir såna här saker. Paniken byggs upp och tankar om att shit nu får jag inte utbetalningen och hur ska jag betala räkningarna då osv. Det känns, det bränner riktigt i ögonen och jag är varje gång redo att bara lägga mig ner och skita i allt. Skita i jobbet, skita i studierna och skita i a-kassan och bara vänta in katastrofen. 

Men så är jag inte den som ger upp och nu är jag så nära.

Så nära Mitt liv, Mina mål och Min dröm. Så nu vore jag dum om jag gav upp. 

Jag måste säga, för att vara till för att hjälpa arbetslösa så är A-kassan ( Iallafall unionens) inte särskilt medgörliga. Jag vet att det finns regler och jag vet att man måste som handläggare hålla ryggen fri. Men då får man fan ta mig visa lite med känsla. Jag mår ganska bra och är ganska stark och har massor stöd från både pojkvän och familj och vänner. Men alla har inte det och en del mår faktiskt riktigt riktigt dåligt av att ha det "abetslösa livet".  

OCH kanske alla jävla blanketter borde finnas så man kan skicka elektroniskt och använda en personligkod som underskrift. Det funkar ju på så många andra ställen. För att om man inte har en skrivare och dessutom jobbar och pluggar samtidigt som man försöker hålla huvudet över vattenytan. Men blir trampad på och gnälld på och massa jävla hotbrev från diverse ställen där det står att om de inte får in dessa papperna eller informationen kommer ersättningen dras in eller rapporteras till din a-kassa osv. då är livet ganska bittert och det gör det nästan mer värt att helt enkelt vara arbetslös istället för att försöka ta sig ur arbetslöshetens onda cirkel.

Jag studerar matte för att kunna studera på universitet för att ta mig in i en branch där jag mer eller mindre är garanterad ett jobb efter mina studier. Dessutom jobbar jag mer eller mindre varje dag undertiden som jag gör det, på fyra olika skolor OCH inte nog med det. Jag ska dessutom söka 30 jobb och aktivt delta i jobbmöten och rapportera både till arbetsförmedlingen och min akassa vad jag gjort för att komma ur min arbetslöshet. 

Ändå gnäller dom på en. Är det konstigt att man får små gråtattacker med jämna mellanrum eller!?

OM jag gör något fel, så berätta gärna felet för mig, för jag trodde att jag gjorde allt för att bevisa för omvärlden och underlätta för mig själv att detta inte är en situation som jag vill sitta i.

Detta är inte det livet som jag trodde att jag skulle ha vid 25 års ålder. 

Men trots det så är jag jävligt nöjd. Jag är frisk,jag har tak över huvudet, jag håller ekonomin rullande änsålänge, jag vet att jag kommer ta mig ur detta, jag har en fantastisk familj som stöttar och hjälper till, en pojkvän som peppar mig och överöser mig med kärlek.

Jag har det jävligt bra, för att vara så långt nere i näringskedjan. Men vänta ni bara! ;)

God morgon på er ! 

Precis som vanligt så sitter jag och funderar på året som gåt tnär det börjar närma sig nyår. Ni som känner mig nu vet att för mig är nyår en milstolpe. Julen är också en milstolpe. Då känns det som att stressen släpper och man sitter ie n vecka och bara väntar på nästa kaos. Sen kan man lixom fortsätta framåt. 

Ny år nya möjligheter som det ju heter. 

Jag satt och funderade lite nu medan jag med New girl i bakgrunden bestämde mig för att städa och plocka ner julen. Iaf Tomtarna. Jag vet inte riktigt varför men jag får aldrig någon riktigt julkänsla längre och detta året va det ju värdelöst. Ingen snö och regn och rusk. Om det iaf kunde varit super kallt och sådär då hade jag kunnat leva med det, men det va ju inte ens kallt. Ja, skitsamma. Snön kommer alltid. Tyvärr kommer den nog väldigt väldigt sent i år :/

Men jag funderade iallafall på mitt år medan jag satt och kollapå new girl. 

Jag vet inte vart jag ska börja,det har hänt så himla mycket detta året. Det har varit jobb hit och dit, massa nytt folk och ja. Gud jag vet verkligen inte var jag ska börja. 

Jag orkar inte ta allt, det kommer at en evighet och jag har inte hur många miljoner läsare ändå så, jag skriver det mest för att jag tycker att det är kul. 

Detta va mitt "nyårs inlägg" Föra året. 

2013´s Mål/förhoppningar.

Jag lovade ju mina mål för 2013 också.

Man måste ha mål, jag har lärt mig det. Något som triggar en att fortsätta.

Målet behöver inte vara något livs avgörande utan något som man brinner för, vill ta en fram till och som man sedan kan få något fint ut av. Om det sen handlar om att man blir stolt över sigsjälv och det bara tillfredställer digsjälv så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att DU gjorde det!

Jag har aldrig haft några direkta mål, jag har haft ett litet mål under många år. Var nyår har jag sagt "I år ska jag ta körkortet!", detta året kan jag säga att jag nådde det målet.

Nästa års mål:

- köpa mitt sovrum som jag har satt ihop från ikea, ekeby möbelaffär och jysk.

- Göra mitt pilot program på projektet.

- Ta mina högskolepoäng för sex och samlevnads kursen, Kanske/antagligen något mer ?

- Skaffa ett jobb som jag vekligen trivs med.

- Börja tjäna pengar på mitt projekt. (detta räknar jag dock inte med från i slutet på året.)

Mina delmål:

- Börja från och med Januari försöka spara så mycket som möjligt.

- Fixa ett möte, få ordning och stukturera en "studie plan" för pilot projektet. (senast den 7/1)

- Ringa till kursansvarig på onsdag så jag kan se om jag kan få komma in och stå som reserv för vårens kurs. Då sista ansökan var i mitten på december. Annars skriva ner och komma ihåg att söka till hösten. Men hoppas innerligt att jag får börja i vår.

- Fortsätta söka jobb, aktivt och påigt. Dessutom hoppas innerligt att jag får hör något från de jag sökt innan.

- Fortsätta med projektet som nu, jobba framåt, våga ringa och ta kontakt med olika ställen och verkligen satsa!

Sen ska jag givetvis fortsätta att peppa migsjälv och hålla modet uppe.

Förr eller senare så är det ju min tur också =)

_________________________________________________________________

Jag kan ju inte påstå att jag gjorde nått av målen. Dom lev väldigt ikke aktuella ganska fort efter att jag började på mitt jobb som jag fick på Hållplats 261. Även om jag hade velat göra det så fanns inte intresset och skolor och andra aktörer verkade tycka att det va lite för  känsliga ämnen. Men i själv verket tror jag att det handla om att dom inte våga ta upp det av olika anledningar. Oavsett så prova jag på några gånger och det va ganska dött. jag tappa intresset och la det på hyllan. Men jag hade super kul under tiden. Det måste jag erkänna !

I Januari fick jag en tjänst på hållplats 261 som sagt. Jag träffade en himla massa folk som va så inspirerande och det va riktigt oligt tills de ändrade hela uppläget och sista två månaderna va det riktigt tradigt och jag jobbade på en skola istället. Dels för att mina arbetsuppgifter inte längre fanns och dels för att jag inte trivdes alls längre. 

När tjänsten var slut så va jag faktiskt riktigt nere, Jag hade inga jobb på g direkt och ingen plan. Jag hade inte hunnit med riktigt. Allt gick så fort över sommaren och jag viste inte riktigt va djag ville göra. Jag hoppades väl någonstans på att någon skulle besrätta vad jag skulle göra. Så jag gled en vecka, gjorde ingenting. På lördagen ringer min chef från en skola som jag jobbat på från och till i många år och frågar om jag kan tänka mig at en 50-60% tjänt som recurs i klass och elevassistent. jag hoppa jämfota. Äntligen !

Måndagen där på började jag på Albanoskolan och hamnade i en helt fantastisk tvåa med  många utmaningar, fantastiska kollegor och underbara barn. Vid sidan om detta var jag elevassistent och jag storm trivdes. Då insåg jag vad jag borde göra. Efter 4 år där jag hela tiden har ramlat tillbaka på samma sorts jobb fast jag hade velat undervisa. Jag skulle börja plugga !

Hösten har bollats från ena känslan till andra, jag trodde inte att ett år kunde göra så mycket med ett liv. Jag har förvånats mer än en gång detta året. Över hur mitt liv och framför allt JAG har utvecklats och kommit fråmåt och kommit till insikt med diverse saker. 

Nu sitter jag och ska börja plugga matte 2 för att kunna söka in på universitetet i mars och jag längtar, än så länge. Jag har lite olika jobb men egentligen inget säkert just nu. men det gör inget, på något vis så känns det som att det kommer lösa sig. Jag är " Sambo", var fan kom det lixom. När jag skrev för nyår föra året så va det det sista jag trodde. Jag hade tröttnats å jäkla mycket på killar, jag va trött på att inte bli stormkär i någon och verkligen hitta någon som jag kan titta på och känna att "han, han är mitt allt". Nu sitter jag is offan och lyssnar på pojkvännens hmm, ja snarkningar vill jag väl inte kalla det, men väldigt tunga andetag och kan inget annat än att le för migsjälv. 

vet ni hur skänt det känns i själen att vakna och vända sig om och titta på honom och känna ett välbehag i hela kroppen och bara le för sig själv och ja, nä, jävligt nöjd är jag med detta året. 

Jag fick verkligen en klar förbättring jämför med 2012. För som ni minns så var jag överlycklig när 2012 tog slut. Jag vill bara glömma det året och 2013 blev verkligen ett år att minnas. Ett av mina favorit år hit in tills måste jag säga. Nu får jag hoppas att ni också hade ett super bra år och är super nöjda med ert år också. 

Ny års löften får jag fundera på .. som ni märker så är jag inte så bra på det ..;)

Massa kramar !

God morgon på er ! 

Precis som vanligt så sitter jag och funderar på året som gåt tnär det börjar närma sig nyår. Ni som känner mig nu vet att för mig är nyår en milstolpe. Julen är också en milstolpe. Då känns det som att stressen släpper och man sitter ie n vecka och bara väntar på nästa kaos. Sen kan man lixom fortsätta framåt. 

Ny år nya möjligheter som det ju heter. 

Jag satt och funderade lite nu medan jag med New girl i bakgrunden bestämde mig för att städa och plocka ner julen. Iaf Tomtarna. Jag vet inte riktigt varför men jag får aldrig någon riktigt julkänsla längre och detta året va det ju värdelöst. Ingen snö och regn och rusk. Om det iaf kunde varit super kallt och sådär då hade jag kunnat leva med det, men det va ju inte ens kallt. Ja, skitsamma. Snön kommer alltid. Tyvärr kommer den nog väldigt väldigt sent i år :/

Men jag funderade iallafall på mitt år medan jag satt och kollapå new girl. 

Jag vet inte vart jag ska börja,det har hänt så himla mycket detta året. Det har varit jobb hit och dit, massa nytt folk och ja. Gud jag vet verkligen inte var jag ska börja. 

Jag orkar inte ta allt, det kommer at en evighet och jag har inte hur många miljoner läsare ändå så, jag skriver det mest för att jag tycker att det är kul. 

Detta va mitt "nyårs inlägg" Föra året. 

2013´s Mål/förhoppningar.

Jag lovade ju mina mål för 2013 också.

Man måste ha mål, jag har lärt mig det. Något som triggar en att fortsätta.

Målet behöver inte vara något livs avgörande utan något som man brinner för, vill ta en fram till och som man sedan kan få något fint ut av. Om det sen handlar om att man blir stolt över sigsjälv och det bara tillfredställer digsjälv så spelar det ingen roll. Huvudsaken är att DU gjorde det!

Jag har aldrig haft några direkta mål, jag har haft ett litet mål under många år. Var nyår har jag sagt "I år ska jag ta körkortet!", detta året kan jag säga att jag nådde det målet.

Nästa års mål:

- köpa mitt sovrum som jag har satt ihop från ikea, ekeby möbelaffär och jysk.

- Göra mitt pilot program på projektet.

- Ta mina högskolepoäng för sex och samlevnads kursen, Kanske/antagligen något mer ?

- Skaffa ett jobb som jag vekligen trivs med.

- Börja tjäna pengar på mitt projekt. (detta räknar jag dock inte med från i slutet på året.)

Mina delmål:

- Börja från och med Januari försöka spara så mycket som möjligt.

- Fixa ett möte, få ordning och stukturera en "studie plan" för pilot projektet. (senast den 7/1)

- Ringa till kursansvarig på onsdag så jag kan se om jag kan få komma in och stå som reserv för vårens kurs. Då sista ansökan var i mitten på december. Annars skriva ner och komma ihåg att söka till hösten. Men hoppas innerligt att jag får börja i vår.

- Fortsätta söka jobb, aktivt och påigt. Dessutom hoppas innerligt att jag får hör något från de jag sökt innan.

- Fortsätta med projektet som nu, jobba framåt, våga ringa och ta kontakt med olika ställen och verkligen satsa!

Sen ska jag givetvis fortsätta att peppa migsjälv och hålla modet uppe.

Förr eller senare så är det ju min tur också =)

_________________________________________________________________

Jag kan ju inte påstå att jag gjorde nått av målen. Dom lev väldigt ikke aktuella ganska fort efter att jag började på mitt jobb som jag fick på Hållplats 261. Även om jag hade velat göra det så fanns inte intresset och skolor och andra aktörer verkade tycka att det va lite för  känsliga ämnen. Men i själv verket tror jag att det handla om att dom inte våga ta upp det av olika anledningar. Oavsett så prova jag på några gånger och det va ganska dött. jag tappa intresset och la det på hyllan. Men jag hade super kul under tiden. Det måste jag erkänna !

I Januari fick jag en tjänst på hållplats 261 som sagt. Jag träffade en himla massa folk som va så inspirerande och det va riktigt oligt tills de ändrade hela uppläget och sista två månaderna va det riktigt tradigt och jag jobbade på en skola istället. Dels för att mina arbetsuppgifter inte längre fanns och dels för att jag inte trivdes alls längre. 

När tjänsten var slut så va jag faktiskt riktigt nere, Jag hade inga jobb på g direkt och ingen plan. Jag hade inte hunnit med riktigt. Allt gick så fort över sommaren och jag viste inte riktigt va djag ville göra. Jag hoppades väl någonstans på att någon skulle besrätta vad jag skulle göra. Så jag gled en vecka, gjorde ingenting. På lördagen ringer min chef från en skola som jag jobbat på från och till i många år och frågar om jag kan tänka mig at en 50-60% tjänt som recurs i klass och elevassistent. jag hoppa jämfota. Äntligen !

Måndagen där på började jag på Albanoskolan och hamnade i en helt fantastisk tvåa med  många utmaningar, fantastiska kollegor och underbara barn. Vid sidan om detta var jag elevassistent och jag storm trivdes. Då insåg jag vad jag borde göra. Efter 4 år där jag hela tiden har ramlat tillbaka på samma sorts jobb fast jag hade velat undervisa. Jag skulle börja plugga !

Hösten har bollats från ena känslan till andra, jag trodde inte att ett år kunde göra så mycket med ett liv. Jag har förvånats mer än en gång detta året. Över hur mitt liv och framför allt JAG har utvecklats och kommit fråmåt och kommit till insikt med diverse saker. 

Nu sitter jag och ska börja plugga matte 2 för att kunna söka in på universitetet i mars och jag längtar, än så länge. Jag har lite olika jobb men egentligen inget säkert just nu. men det gör inget, på något vis så känns det som att det kommer lösa sig. Jag är " Sambo", var fan kom det lixom. När jag skrev för nyår föra året så va det det sista jag trodde. Jag hade tröttnats å jäkla mycket på killar, jag va trött på att inte bli stormkär i någon och verkligen hitta någon som jag kan titta på och känna att "han, han är mitt allt". Nu sitter jag is offan och lyssnar på pojkvännens hmm, ja snarkningar vill jag väl inte kalla det, men väldigt tunga andetag och kan inget annat än att le för migsjälv. 

vet ni hur skänt det känns i själen att vakna och vända sig om och titta på honom och känna ett välbehag i hela kroppen och bara le för sig själv och ja, nä, jävligt nöjd är jag med detta året. 

Jag fick verkligen en klar förbättring jämför med 2012. För som ni minns så var jag överlycklig när 2012 tog slut. Jag vill bara glömma det året och 2013 blev verkligen ett år att minnas. Ett av mina favorit år hit in tills måste jag säga. Nu får jag hoppas att ni också hade ett super bra år och är super nöjda med ert år också. 

Ny års löften får jag fundera på .. som ni märker så är jag inte så bra på det ..;)

Massa kramar !

God morgon på er ! 

Eller ja, morgon och morgon. Klockan är tio och jag sov till halv tio. Det är längre än jag sovit på många många veckor även på helgen. Jag brukar vakna vid halv nio av mig själv. Ganska retligt när mannen sover till långt in på eftermiddagen om han kan/får. Jag vill också kunna sova super länge på helgerna !

Men men, idag hade jag haft sista jobbedagen på skolan som jag jobbat på över hösten. Dock har jag varit sjuk mycket från och till med förkyldning och kass hals nu i två-tre månader med två veckors intervaller typ. Det är så fruktansvärt irriterande. Man är resurs i klass och då måste man vara där ju, man är anställd för att man verkligen behövs och sen kan man inte vara där för att ens imunförsvar har bestämt sig för att lägga av. Men iaf detta har resulterat i att jag nu har luftrörskatarr. Jag är himla glad för att det inte blivit lugninflammation detta året iaf. Men det är tredje eller fjärde året i rad som jag är sjuk över jul helgen. Så fruktansvärt himla irriterande!

Men det finns inget att göra, idag sk ajag försöka orka bege mig ner i stan och lämna tillbaka min naturkunskaps bok. Sen ska jag hitta julklapp till systern och nått litet till älskade. Han har ju fått en "Julklapp" redan.. så han får bara något litet på julafton. Sen ska jag också handla mat och sånt där mindre spännande men nödvändigt. 

Sen ska jag fortsätta kurera mig och hoppas på att bli frisk till helgens slut. På måndag blir det att jag får gå uåpp "tidigt" och följa med mamma och handla sen börjar julfirandet.. hans sida på måndag eftermiddag, min sida på julafton hos mamma och pappa och sen julmiddag med pappas sida hos farmor på onsdag. Jag kommer inte vilja se skymten av julmat på flera månader efter detta kan jag lova!!

Men det ska bli mysigt, jag önskar bara att julkänslan kunde kommit, den har verkligen inte infunnit sig hos mig iår.. Jag har till och med julpyntat här hemma i år men det känns inte. Julgranen pyntades hos mamma och pappa i föra helgen. Jag trodde att julkänslan skulle komma då. Men nej, inte då heller. Jag tycker att julen är mysig.. Alla samlas, men myser, skrattar, äter gott och mår gott. Så som livet borde vara alltid. Men nu är det mycket stress, oro med alla olika saker, bråk om minsta lilla sak och folk blir bara mer och mer själviska. Jag märker det om inget annat på barnen i skolan. Fruktansvärt bortskämda och själviska är en del barn. Föräldrar proppar i barnen att dom ska först och dom är bäst och att dom har diverse rättigheter till att alltid ha första tjing på diverse saker.. Det är hemskt. Lär era barn lite vanligt simpelt folkvett lixom !

men skit i det, det är jul. Från och med är jag ledig och jag ska njuta av denna ledigheten något fruktansvärt mycket. Sen får vi se hur det ser ut efte rny år.. Var jag jobbar och om jag jobbar.. i September börjar jag iaf plugga och det ska bli skönt !

Hoppas att ni får en super go jul allihop !

Kram !

Hej på er !

Hoppas att ni har en bra måndag. Ny vecka och nästan på ny månad ju!

Det är snart Jul, det är helt sjukt. Snart kommer nyår och innan vi vet ordet av så är det 2014. Fattar ni?

Tvåtusenfjorton, det är helt sjukt om något är sjukt!

Jag har fått en himla massa gjort idag. För cirka två månader sedan fick jag för mig att ta tag u detta med skola. Att plugga vidare och faktiskt skaffa mig en riktig utbildning. Ja, nu är ju mina två gymnasieutbildningar också riktiga utbildningar. Men jag använder mig inte av någon av dom. 

Jag är samhäll-kulturvetare i grunden, sedans kola jag om mig inom handel - inköp och logistik. Det gick ju som det gick med den kariärren.. 

Då jag under snart fem år har ramlat tillbaka på samma yrke och fått höra av min chef och kollegor och vänner att göra min utbildning och plugga till lärare ganska länge nu så insåg jag att sk ajag nu få det gjort så är det nu. Medan jag fortfarande är ung, fortfarande inte har några barn eller liknande. När jag fortfarande är "fri". Det låter hemskt, precis som om man har kedjor och handklovar när man har barn.. Det var ju såklart inte så jag menade. 

Men iaf, så föra veckan avsluta jag en av kurserna som jag behövde för att ha behörighet och idag ansökte jag om nästa.Nu är det Matte B (matte 2b) som ska göras. Jag är faktiskt riktigt orolig och nervös men taggad och förväntansfull samtidigt. Kruxet är att jag är så jävla värdelös på matte eller ja, nä det kan jag väl inte säga heller. Jag kan matte, jag är värdelös på att förstå alla jäkla formler och skit som man ska göra för att få ut resultaten. Men jag får ju helt enkelt öva, öva och öva och inte ge mig använda min fader som jäkla mycket som det bara går .. sen ska jag nog också klarar det. Övning ger färdighet sägs det ju.

Min anställning på skolan som jag har jobbat på nu under hösten går ut nu den 20 december och det är verkligen sorgligt. Jag hoppas att de vill förlänga den sen efter jul och nyår. Trivs som fisken i vattnet där. Dock har mitt immunförsvar svikit mig denna vintern. Det är tredjegången på bara två-tre månader som jag är förkyld, febrig, hostar och hes nu. Men det är inget att göra åt det. Jag jobbar med barn, dom har massa balilusker och det är ju faktiskt inte konstigt, vi går ju nästan på varandra, barn och fröknar och lärare var dag minst 8 timmar fem dagar i veckan. Det är oundvikligt. Men jag brukar klara mig med en regäl förkyldning. 

Ajja, nu har jag iaf fått skriva av mig och uppdaterat er lite. 

Ni får ha en bra dag!

Hello på er !

Tänkte att ni har inte hört nått av mina klagomål, funderingar, uppdateringar, glada inlägg eller annat helle för den delen på ett tag nu. Jag har faktisk tinte orkat, de som behöver veta hur mitt liv ser ut, de vet det eller tar de reda på det och dom som inte behöver veta dom får veta ändå.. Där är inte så mycket spänning här inte .. ;) 

Jag ligger i soffan och slappar, har tvn igång men kollar inte. Orkar knappt hålla ögonen öppna. Men jag måste gå och göra mig en macka eller något snart. Helgen har gått så fruktansvärt fort. Det känns som att det va fredag igår. 

fredagen blev en lugn kväll, slutade jobba och sen va det städa, fixa lite och sådär. Inget märkvärdigt lixom. 

Lördag vid tre kom fyra vänner hem och vi packa in oss i min bil och begav oss längre upp i landet. 1½ timma ungefär, jag körde och ärligttalat så va jag inte orolig för att somna, jag tycker om att köra och har inga problem med att sträckköra i minst en timme om inte mer. 

Kvällen va kul, det firades i massor då anledningen till att vi faktiskt packa in oss och trängdes i bilen både dit och hem va för att en vän fyllde 30 år. Jag menar 30 år, det kan man ju inte missa !

Iaf, det blev en jättemysig morgon med bulle, goa skratt osv. och sen begav vi oss hem och då gick jag raka vägen in i badkarett och decka där. 

Annars har jag bara slappat i soffan, där av behöver jag en macka nu. Jag har inte pallat handla och inte heller sugen på något. Men vet att jag blir dålig om jag inte äter något lite iaf. Kanske ska koka ett ägg till..

Det blir det nog!

ja, nä men jag är kvar på Skolan och jobbar, storm trivs något så fruktansvärt mycket och känner på morgonen nu när höst-/vinterdeppen kommer så känns det ändå som att det är okej att gå upp, väger upp det med att träna iaf tre gånger i veckan. Det håller mig pigg och jag blri av med överskotts energi osv. Det känns faktiskt i kroppen såfort jag inte tränar. Så det är perfekt :)

Men ni får ha det gott!

Ringaren i notre dame.

Herkules

skönheten och odjuret

Oliver och gänget