Go kväll fina ni!

Det är kul att lite kommentarer ramlar in hipp som happ, glest men dock.
Fortsätt gärna med de!
De känns lite extra kul och mysigt att logga in:)

vecka 32
Magen växer som den ska, hon ligger just nu iallafall med huvudet snett ner mot vänster äggstock och sparkar mest upp mot högersidan, revbenen har hon skonat änsålänge. Det är skönt och mycket snällt av henne:)
Jag har bara gått upp 4 kg plus/minus något eller några gram. Men som barnmorskan sa så är det just min graviditet som väger, barnet, vattnet och moderkakan. Sen har man ju en liter mer blod i omloppet nu i slutet. Det väger säkert lite med.

Jag mår bra men trött, öm och otålig men annars är det som vanligt. Jag känner henne mycket och ofta nu, det är inte längre små mysiga knuffar utan ordentligt så magen bullar sig på alla vis och rätt som de är får man en spark ner i underlivet så man hoppar till eller rent av i reflex flyger upp.
Fogarna i blygbenet fortsätter ömma, de stramar och så men det hör ju trots allt till. Än är där inga tecken på bristningar någonstans heller, vilket jag är glad över. Men de kommer kanske nu i slutet när magen tar sig en växaspurt.

Idag var de som rubriken säger även andra föräldrautbildningstillfället.

Bedövning och hjälpmedel vart de denna gången. Vi eller jag är ju ganska säker och bestämde på vad jag vill använda i huvudsak och absolut inte alls vill ha. Sambon är medveten om det också, vi har pratat om de men som sambon säger så är det ju i slutändan upp till mig.
Han kommer ju inte ha ont.

Det betyder inte att de inte kommer vara jobbigt för honom, han ska sitta hjälplös och se mig ha ont, " plågas" och vara lika medveten om de som mig att detta är ju för vår dotter, snart får vi träffa henne, snart är hon ute hos oss och ett nytt kapitel i vårt liv börjar.

Min kropp kan detta, instingkten kan detta, vi ska bars hoppas att vi slipper komplikationer. Även om jag vist är orolig och tanken om " tänk om jag inte klarar smärtan" har slagit mig många gånger så är jag nyfiken, spänd och förväntansfull inför att utmana och testa min gräns, min häckar anama, min tankes kraft!

Det är en häftig känsla.
Vi, jag och den jag älskar mest av allt på jorden skapar ett nytt liv, en liten person som en lite från mig och lite från honom. Det är en enormt häftig känsla!


Fick hem lite grejer från apotea och även babyland igår med, kul!!:D

Efter morgonrunda blev de frukost, så nu ska jag käka de och glo på tv och dricka mitt älskade morgonte!

Jag tycker att jag har sovit ostört inatt eller jag har gjort de men ändå känns de som efter den lilla rundan med vovven så känns de som en hel dag på jobb.

Men så är klockan bara nio så lite frukost så att liten somnar om och te så somnar jag nog också om en stund:)

Så, vi hörs sen!:)