Jag är noga med att sortera soporna, de har jag med mig från mitt barnhem där soporna alltid har sorterats och de görs i nu.
Jag är inte besatt av de, men så enkelt som att lägga förpackningar, tidning och reklam, lampor osv i en separat påse och slänga dom i rätt behållare är inget jobbigt.

Men när jag sorterar och man ser ner i tillecempel glastunan så kan jag inte låta bli att känna ironi från en del.

Hur tänker man om man har en glasburk/flaska och tar sig tid att slänga den i glassorteringen men låter plåtlocket sitta kvar??

Hur tänker man när man sorterar reklamen och sådär men tar inte av eventuella plast fodral som ibland kommer med tillecempel Ellos, hm, Haléns osv..?

De finns en rad olika liknande funderingar för mig. Men men.. sortera ordentligt eller strunta i de bara..;)

Hej på er!

Ja, förstår ni att i fredags blev Isabella EN månad!

När folk sa att tiden går så fort när den lilla kommit så trodde jag dom, men inte att den skulle gå såhär fort!

Tiden har sprungit förbi mig, jag har precis börjat känna att jag kan röra på mig som en normal människa, fortfarande sträcker jag mig på ett speciellt vis som jag gjorde när magen var ivägen, fortfarande vrider jag mig åt sidan när jag ska nå längst in på diskbänken och torka. Ja, än är den där mentala magen där, trots att jag har gått ner 13 av mina 10 gravidkilon.
Skinnet är lite slappt, men jag har aldrig haft sån stram tvättbräde mage. Men i övrigt känner jag ingen skillnad rent fysiskt sen innan graviditeten.

Isabella har växt nästan 6 cm och ökat 1.1 kg sen hon föddes hon reser huvudet, sträcker ut och " studsar " med benen om man håller henne stående, fäster blicken när du pratar med henne, kämpar envist med att komma upp på armarna när hon ligger på mage, vänder sig från sida till mage och har vänt sig från rygg till mage tre gånger, kämpigt och lite arg men ändå.

Bästa av allt, hon ler och skrattar hela tiden! ?

Jag kan inte fatta att hon är här, hon har trollbundit sin pappa och jag kan inte sluta tjuta hela tiden. Gud va känslorna svallar och bara att se Niklas sitta och mysa eller busa med Isabella gör att ögonen fylls med tårar och tokfia!

Bella sover nu, men när hon vaknat ska hon få mat, sen ska vi gå och handla, om jag orkar så ska jag ta med vår jätte påse med pant också:)

Puss!